regntass

Åkte hem till skogen igår. Letade fram lite Shakespeare-pjäser ur farfars gamla lådor. Letade även reda på lite skivor med foton från min Japan-vistelse. Insåg när jag lagt över allt på datorn att närapå hälften av bilderna saknas. Kan inte minnas att jag lade över alla bilder på cd-skivor, några måste finnas kvar på min gamla laptop...som givetvis är försvunnen. Det är synd om de bilderna går om intet :( Trist är det. Ren tur att S (som jag reste med) fotade mycket. 

 

En ledsen sten i skon fick i alla fall sällskap av en glad felberäkning. Jag hade räknat ut att jag under min sista termin på Linné skulle ha 15 veckor csn att röra mig med. Läste mitt beslut från csn och blev konfunderad. Ibland är det lite svårtolkat vad de menar. Det stod att jag nu använt mig av 216 veckor av 240 veckor totalt. Nu? Vad innebär det då? Jag ringde och frågade. Tydligen måste jag ha levat väldigt snålt de senaste två åren för det visade sig att jag har 24 veckor kvar istället för 15 under vårterminen ^^. Det var en glad nyhet! Då kan jag leva lite rikare den här terminen trots allt. Hade bara ansökt för 15 veckor, nu kan jag lika gärna söka studiemedel för 19 veckor. Då blir det en julafton i år med :)

Idag är det älsklingens födelsedag! Han fick tre presenter av mig: en stålkamm för skäggskötsel, en söt nyckelring (med speciell nyckel på) och så en låda med Jelly Beans i 40 olika smaker ^^. Hans mamma kommer hit om en stund. Det riktiga firandet tar vi dock i helgen då han och jag ska svänga ihop två olika sorters tårtor och bjuda hem lite folk. 

Imorse när jag sökte på min Shakespeare-kurs såg jag att första tråden i forumet dykt upp. Insåg lite panikslagen att jag var tvungen att skaffa litteraturen illa kvickt, till på måndag ska vi ha läst två kapitel ur en av huvudböckerna. Jag beställde två av böckerna men insåg att jag inte skulle kunna få dem på så kort tid. Kollade UBs hemsida, yes alla böckerna fanns där! Jag kvickade mig in till bibblan och letade reda på samtliga fem böcker som vi ska ha under den här terminen. Om jag har tur kanske jag kan klara mig genom att låna några av dem så lång tid som möjligt. Bussade hem till Js place igen och satte mig att läsa om Shakespeares författarskap och det som finns dokumenterat om hans liv, vilket inte är mycket alls. Läste ett kapitel om teaterns på hans tid och jag kan bara säga att jag redan gillar den här kursen ^^. Om några dagar kommer vi få uppgifter på lästa kapitel, undrar hur de kommer vara utformade. 

 

Så har jag överlevt fyra Twilight-filmer också. M kom hit igår och det är nog banne mig första gången som en vän hemifrån besöker mig i Växjö! Igår såg vi på Twilight och New Moon, åt god thaimat och en massa annat onyttigt. Vi orkade inte se fler än två filmer så vi tog en paus på ca 12 timmar innan vi fortsatte med Eclipse och Breaking Dawn del 1. Under den tiden hann vi sova och gå lite på stan. Jag köpte mig en Hornblower-box för halva priset och så tog vi hem två megapizzor från Sports bar. Efter detta kalaset har vi kylen full med pizza, thaimat och en massa godis, chips och dipp... som måste ätas upp XP Suck, hur ska man orka?

Filmerna då? Vad är min åsikt om detta vampyrfenomen? Tja, jag är fortfarande inte impad måste jag säga. Jag har inte blivit en Twilight-tjej. Tredje filmen Eclipse hade sina stunder, man fick sig en del gapskratt. Annars så tycker jag fortfarande att Bella är lika intetsägande och Edward lika mesig och tvålfager. Jacob är den karaktär som är mest intressant. Hans utveckling gör att jag trots mina tankar om filmernas bristande regi och skådespeleri faktiskt vill se den sista delen i serien.

Snart är det dags för registrering på kurserna. Snart börjar en ny termin. Snart börjar allvaret igen.

Jag kommer snart att vakna upp ur min lilla dröm där jag faktiskt är så nära sambo med katt som jag någonsin varit. Har ju länge drömt om just det, att vara sambo och ha katt. Jag må inte räknas som sambo i sin helhet, men jag har ju bott hos J större delen av sommaren. Det kommer kännas märkligt att sålunda flytta hem till lägenheten när terminen börjar igen. Kommer inte kunna krama J närhelst jag vill. Det blir väl mer på helgerna kan jag tro. Vardagen kommer inte bli sig lik. Ingen som snarkar bredvid mig, inga katter som trampar runt och jamar mig i ansiktet kl 6 på morgonen. I will miss it :(

 

Goa kissekatter ^^

 

Nu ösregnar det igen. Det är nästan kallt ute också. Hösten är i sanning i antågande. 

J kom nyss hem från Lernia. Jag bad honom köpa hem lite musli och snabbmakaroner. Så kommer han hem med två fulla kassar. Hehehe ^^ Det är så det ska vaaaaraaaa! 

 

Yes! Glada nyheter trillar in. Har fått klarttecken från csn. Nu är det bara den lilla tyskakursen som låter vänta på sig. Kommer jag inte in på den så väljer jag nog att bara läsa 75% i höst. Då blir det bara Shakespeare och lite filmkurser framåt vintern. 

Gårdagens kycklingrätt blev så god att vi helt enkelt är tvugna att göra den ikväll igen :P Vi behöver ändå använda upp resten av potatisen och sås har vi kvar sen igår. 

Jag kan skönja en ekonomisk och gastronomisk förändring i mitt liv sen jag träffade J. Jag har inte bara lärt mig tillaga mer i köket, jag spenderar mindre pengar på mat. Så mycket som jag förr ensam spenderade på mat per månad, den summan lägger numera jag och J varje månad tillsammans.

 

Jag har bestämt mig. Jag ska börja gå på gym. Ska fixa kort på måndag. Är nyfiken på gruppträning, det låter som en bra idé. Då kan jag kombinera pass och simning i höst. Jag kommer ju säkerligen ha tid. Ska bli spännande att börja med något nytt. 

 

Svar på Zs kommentar: Okej raring, jag har inte koll på dagens teknik. Det såg ut som en Ipad för mig, min hjärna registrerar inte ett sådant långt namn på en makapär :P

 

Idag har jag städat lite. Vad ska man annars göra när man har mensvärk? Tar städningen i etapper. Om några dagar kommer M upp hit och då vill jag att det ska se trevligt ut i lägenheten, så trevlig och nystädat det nu kan förbli med fyra fällande katter. J borde ha centraldammsugare om någonting. 

 

Snart ska vi sätta igång med matlagningen. Ikväll blir det kyckling med moderatpotatis och sweet chili-sås. Vi kallar det moderatpotatis eftersom det är fiiin nuttinutt-potatis som kostar lite mer och som man inte köper så ofta. Blått men gott. 

 

Idag när jag loggade in på antagning.se fick jag ett litet skrattanfall. För ca tre veckor sen ansökte jag i ren desperation till en distanskurs på Linné. En sån där kurs man söker bara för att man ska läsa NÅGONTING, spelar knappt någon roll vad, bara jag kan stå ut med det. Jag sökte närmare bestämt en grundkurs i danska. Tänkte att det kommer jag säkert in på, det kan inte vara så många som läser danska. 

Hade idag fått mitt antagningsbesked på den kursen. Jag var satt som reserv....nr 137!!!

Hur i hela friden är det möjligt att så många människor vill läsa danska!? DANSKA!?

Uppenbarligen var ju jag en av dem, men jag sökte ju inte ens seriöst! Då undrar jag om det finns över 100 studenter där ute som ärligen vill läsa detta vårt grötiga grannspråk. Eller är det snarare så att alla dessa studenter sitter i samma sits som jag och bara har sökt något i ren desperation?

Det får jag nog aldrig svar på. Men roligt är det. 

 

 

 

 

Så var det måndag igen. J har gått till Lernia och jag går hemma med katterna, sorterar tvätt och gnäller lite över kvinnans förbannelse (som Carries mamma säger i filmen). 

Igår badade jag för första (och sista?) gången den här sommaren. Har aldrig varit i Evedal innan. Det var en rätt fin promenad bort dit, man får gå via Östra Lugnet som det heter. Stället gör skäl för sitt namn. Sällan man går genom ett modernt bostadsområde på en söndagkväll som är helt tyst. Rad efter rad med likadana nybyggda hus, alla med en flashig nyvaxad bil på uppfarten och en välansad kvadratmeter gräs. Här skulle man kunna göra en Växjö-version av Svenska Hjärtan tänkte jag. 

Framme vid Evedal mötte vi upp med Js kompisar A och B. Det var rätt så kallt i vattnet, men jag vågade mig i först ^^. Efter ett tag blev det rätt så behagligt, tyckte både jag och A. Men B och J stod mest och huttrade manligt i vattnet. Ja, det är väl manligt? XD

 

 

Efter en kvart eller så fick vi ge oss. Vi satte oss på gräset och fikade med te och sockerkaka. Väldigt trevligt om det inte hade varit för alla mygg som attackerade oss. Sedan blev det promenix hem igen i den varma kvällen. Känns lite i musklerna idag. Jag måste skaffa mig en cykel. 

Vaknade strax innan åtta...och mådde bra. Tvättade min kjol som jag spillt bål med tranbärsjuice på igår....och de rosa fläckarna försvann. När jag slog på datorn och kollade antagning.se...så stod jag som antagen på tre kurser till! ^^ Det verkar gå framåt nu! Nu kan jag läsa 30 hp totalt under hösten med alla fyra 7,5 hpoängare. Men jag ska vänta lite och se om jag kommer in på tyska-kursen, skulle väldigt gärna vilja läsa den. 

Känns gött att äntligen ha lite koll på läget, att kunna välja litegrann. Nu får jag garanterat studiemedel. 

 

Ungefär vid tolv idag messade L till J och bad oss komma över...på frukost XD. Jag visste det! Det var ju perfekt, inte för frukost kanske men för lunch. Det bjöds på omelett, korv, bacon, vita bönor, rostad bröd och lite allt möjligt. Sen åkte vi en sväng till Elgiganten och S fick köpa sig en Ipad. När vi kom tillbaka åt vi pannkakstårta som blivit över sen igår. Regnbågstårta kallar jag det eftersom S hade färgat pannkakorna i olika färger. 

Går man över till Js goda grannar för en bit mat så resulterar det ofta i att man stannar där en halv dag, om inte mer. Life is good. 

Idag är det hett ute. Måste vara en av sommarens varmaste dagar. Så jag och J ska dra och bada ikväll. Det blir mitt första utomhusdopp på över ett år, hans på tre-fyra år ^^.

Men innan dess ska vi svänga ihop lite fläskfilé med Uncle Bens-röra och ris. 

Life is sweet and sour. 

 

...jag var tvungen att skriva den direkt här.

 

Hela familjen plus våra vänner från Karlskrona satt runt bordet hemma och fikade med enorma bakelser. Mamma och pappa hade bestämt sig för att bli så kallade host-föräldrar för amerikanska utbytesstudenter. Tydligen var det jag som hade övertalat dem att bli det, men det var en del detaljer som jag hade missat att delge dem. Jag hade redan kontakt med en tjej från USA som funderade på att komma till Sverige och behövde en bostad. Mamma fick tag i ett viktigt papper där det stod mer utförligt vilka villkor som gällde. Hon blev ganska bestört när det stod att hon och pappa skulle bidra med 300 dollar för resekostnader och dylikt. 300 dollar är väl inte så mycket tyckte jag, inte över ett helt år (som tjejen skulle studera i Sverige). Men mamma var säker på att det inte rörde sig om bara 300 dollar, utan snarare 300 000 dollar. Jag fattade inte vad hon menade, det stod ju bara 300 på pappret. Mamma sa att det alltid rörde sig om tusental även om det bara stod 300. Hon var bergsäker på att det betydde 300 000, vilket hon och pappa aldrig skulle gå med på. Jag började rota efter mobilen för att ringa till tjejen och säga att det nog inte skulle gå att bo hemma hos oss. 

 

Under samma dröm började de prata kollegor runt bordet. Pappa skulle berätta om någonting som en kollega hade sagt på ett möte. Pappa ville imitera personen men sa att han inte kunde så bra. Personen ifråga måste ha varit en oerhört intetsägande person, för mamma flinade och sa "Härma en stol". 

 

XD

Nä, nu börjar det bli lite tråkigt må jag säga. Livet känns för monotont. Jag tycker att höstterminen kan börja NU! Vill ha lite förändring i vardagen! Det brukar se ut som följande. Vaknar på morgonen strax innan sju av Js alarm. Samtidigt har man en katt på magen, en katt bredvid sig och en på golvet som jamar och vill ha uppmärksamhet. Efter att alarmet har ringt för tredje gången går J upp och sätter på Gangnam Style så hela huset vaknar. Om ni inte sett det senaste youtube-fenomenet så kan ni kika på´t här. Jag vet inte vad artisten vill säga med det hela, men hur märklig videon än är så tycker man oroväckande fort att låten är bra. 

 

 

Ja, detta spelar alltså J när klockan bara är strax efter sju på morgonen. Antar att det är för att han ska piggna till innan han drar iväg till Lernia. Jag ligger kvar i sängen ett tag innan jag masar mig upp och gör frukost. Sätter mig sen och tittar på Australian Master Chef, det enda vettiga programmet som sänds innan kl 8. Sen spenderar jag dagen med vad man nu kan företa sig när stan är rätt så tom på bekanta: promenader, Skyrim, Animal Crossing, dans, solande på balkongen, bloggande, sporadiskt tv-tittande, småskalig matlagning, Facebookande och gullande med katter. 

Igår kände jag mig så rastlös så även efter att jag dansat i någon halvtimme så gick jag ut och styrde stegen i riktning mot centrum. Efter ett tag tog jag bussen till campus och kollade posten och såg till att lägenheten mådde bra. Sen kom jag på att jag ju kunde möta upp J utanför Lernia när han slutat. Ville överraska honom lite ^^. Sånt är kul. 

J blev glad när jag dök upp och tyckte att vi kunde beta av några saker i stan när vi ändå var där båda två. Vi handlade lite buteljerat nervgift inför festen hos L och S imorgon. Sedan strosade vi in på en liten asiatisk butik och kikade runt på ankfötter, kokosjuice, Pocky, nudlar och drivor med thailänskt godis. Jag köpte japansk sesam-mochi (små riskakor man har som dessert). Vi hittade också troligen det billigaste blåbärspriset i hela stan: 25 kr/kg. Den butiken ska jag besöka mer hehe. 

 

Idag ska jag ta en fika på stan med E. Det ska bli trevligt. Så får jag äntligen tillbaka min bok i strategisk kommunikation eller vad det nu var. 

 

Fick nyss beskedet att jag blivit satt som reserv nr 49 på kursen i svensk politik. Då blir det förmodligen inget av med det. Får vänta och se om jag har någon tur med de andra. 

 

Imorgon blir det party, förmodligen en blöt lördag och en massiv frukost-söndag. S och L bjöd på frukost förra gången men då orkade jag inte gå dit. Det får jag göra den här gången ifall tillfälle gives. De brukar bjuda på mat och fyller Js kylskåp med vin, bröd och allt möjligt som de inte får plats med i sin egen lägenhet. Goda grannar eh? ^^

Nästa helg kommer M hit till Js place och då ska vi tre ha Twilight-maraton. Ja, faktiskt. Vad jag än sagt om dessa glittrande vampyrer innan så ser jag fram emot det :)

 

 

Äntligen sker det lite framsteg på antagning.se!

Mina senaste ansökningar håller nu på att behandlas, äntligen! Får ju krupp snart av att gå och vänta på att saker ska hända! Om jag lyckas komma in på en eller två kurser till så är saken biff, då klarar jag av den här terminen ekonomiskt! Igår lade jag till ytterligare två kurser, från andra universitet den här gången. Distanskurs i svensk politik och en kurs i nybörjartyska. Tyska har jag ju aldrig läst eller ens varit särskilt intresserad av, men i den här skandinaviska turismgrytan är det bra om man kan språket. Franska i all ära, men det är främst inte fransmännen som kommer och vill veta vägen till Gamla Stan. Ska jag jobba med kommunikation är det lika bra att bredda sig ytterligare. Jag förstår ju lite om någon pratar långsamt med mig, så då är det kanske lika bra att lära sig tala det också. 

Jag vill att höstterminen ska börja nu! Vill sätta igång hjärnan efter en lång sommardvala och börjar tänka! 

 

Ofelia sover i hörnet. Kerstin patrullerar köket. Mister sitter förmodligen i soffan med J...och Sessan slickar förnöjt på Citygross-kassen. Hon gillar plastpåsar av någon anledning, undrar om de avger någon speciell doft. 

Själv sitter jag och begrundar nuet och dåtiden. Snart är det ny termin på universitetet, nya informatörsettor kommer att nollas på campus. De sommartysta bostadsområdena kommer åter att fyllas med fylla, fest och diverse oangelägenheter...och så förstås en massa roliga minnen. Tycker själv att det var igår som jag försökte navigera mig hem till lägenheten i mörkret, trött efter en låååång nollningsdag. Nu ska man bli trea. 

Jag hoppas att de nya ettorna är lika engagerade och vassa som vi och våra tvåor är. 

 

Så inser man också att sommaren snart är slut, vart tog tiden vägen? Jag som hade planerat att göra litegrann vid det här laget. Oförutsedda saker inträffar och då får man tänka om, tyvärr.

Huvudsaken är att man ser positivt på tillvaron och inte låter sig dras ner av motgångar.  

 

Jag och J drog till Kalmar i lördags. Vi shoppade lite på IKEA och jag gjorde ett stort fynd. Jag som har letat efter en mindre ryggsäck och ryggat för alla ryggor för över tusenlappen i sportaffärer...jag hittade en på IKEA för 400 kr! Det blev också lite nya doftljus, en stekpanna och en rejälare kastrull för min del. Så nu kan jag börja laga lite mer mat i min lägenhet. Vi fick även vår beskärda del av den pågående stadsfesten och träffade på en del av Js vänner. Bland annat en kille som driver cafe Kavaljeren. En riktig eldsjäl och kämpe för det gemensamma kulturarvet. 

På lördag är det dags för inflyttningsfest nr 2 hos grannarna. Då blir det nytt folk igen, trevligt ska det bli ^^. 

Nä, nu blir det ut i köket och svänga ihop lite pyttipanna. 

Bilade in till stan och gick på min årliga tandläkarkontroll. Min tandläkare är väldigt trevlig, men har förmodligen en smått sadistisk sida. Mina tänder var fina men små inflammationer i tandköttet har jag, därför tog tandläkaren och gjorde rent mellan alla tänder på ett väldigt...brutalt men effektivt sätt. Tror aldrig jag blött så mycket innan. 

 

Sedan kikade jag lite i stadens klädaffärer och konstaterade att jag förmodligen skulle vilja köpa rätt många klänningar, om de bara var i andra färger än mellangrönt och ljusrosa. 

Sen tog jag en lunch med M och diskuterade livets väl och ven. Tog mig en glass på glassbåten och spatserade sen in till frisören och gjorde världens klipp. Min frisör konstaterade att jag inte klippt mig sen femte april...och ja, det syntes XD

 

 

Nu väntar jag på att familjen ska anlända från Öland. Jag tror att jag stannar hemma några dagar till så jag får umgås lite med dem. J får vackert stå ut med min frånvaro lite till :P 

Nu ser äntligen mitt ansikte normalt ut igen, bara lite rött här och var från diverse insektsbett. 

Kan bara resten av orosmolnen skingras på min himmel så blir jag glad. 

 

 

Sänder en tanke till K som har audition för att bli gruppledare idag. Hoppas du blir antagen! :) Jag känner få människor som är så galna i träning som du är ;), därför måste de ju välja dig!

 

Träning ja, det ska jag väl ta tag i lite mer regelbundet när terminen börjar igen. Jag vet fortfarande inte hur terminen kommer se ut (besked kommer först i eftermiddag), men jag hoppas kunna läsa NÅGON enstaka kurs i alla fall. Då flyttar jag tillbaka till min campuslägenhet (ja, jag har ju typ bott hos J i en månad nu) och så får löparskorna jobba runt sjöarna några kvällar i veckan igen. 

Det är lustigt, jag har tappat 2 kg på en vecka av att göra...ingenting. Antar att det var inflyttningsfestkilona som jag lade på mig för en tid sen, de har nu tackat för sig och vandrat vidare. Jag kan lätt bli lite slö på sommaren när jag är inställd på att göra just ingenting, det är ju semester. Börjar dock känna av en rastlöshet i kroppen nu, den vill ut och springa. Jag må inte vara den som skrattar hela vägen till gymmet, jag går inte ens på gym och har inte gjort det på evigheter, men att kroppen självmant säger till att den vill ut och svettas lite är ju ett bra tecken. Jag känner hopp inför höstens joggningrundor. Mitt "sim-kort" har jag några gånger kvar på också. Måste utnyttja dem. Jag kommer sakna mina simpass med S i höst... tror jag kommer sakna många människor som antingen har praktik eller som har flytt landet för att studera på andra sidan jorden. 

Nåja, jag reder mig nog.

 

Appropå träning, det pratas i oändlighet om hur man bäst ska boosta sitt självförtroende. Det finns drösvis av böcker i ämnet, liksom instruktions-DVDer, gruppmöten, terapeuter och livscoacher och jag vet inte allt. Att försöka rabbla "du är vacker, du duger, du är stark" framför en spegel varje dag tror jag inte fungerar så bra...egentligen. Det hela handlar ju om inställningen till sig själv. Man måste kunna tro på sig själv och veta att man duger utan att behöva rabbla en massa ord som någon annan har uppmanat dig att göra. Man måste kunna förstå att man är vacker även om låren dallrar eller magen buktar ut och inte är sådär zumba-instruktör-på-tv-shop-platt.

Det här är min tanke. 

Nu har regnet nått hit. Mamma sa igår att jag kan vänta mig 40 mm regn. Mysigt. 

 

 

Kan någon tala om för mig varför man ska få myggbett i armhålan? Svullet, kliar och gör ont när man har armen utmed kroppen. Aj :(

De små krypen verkar tycka om mig. Är biten på armar ben och har en stort rött märke i midjan. Jag får vara glad att mina kortisonkrämer har botat mina eksem på händer och nästan allt i ansiktet. Ser fortfarande lite rödprickig ut, men det ger sig gradvis. 

 

Imorgon får jag reda på vad jag ska spendera hösten med, förhoppningsvis. Känns lite oroligt, men jag hoppas att det ska gå vägen på ett eller annat sätt. 

Nä, om man skulle ta och lägga sig kanske.

Jag släppte in Igor för att ha lite sällskap. Slog på en trevlig tv-film i bakgrunden... och satte igång det otäcka på datorn. Jag hade av nyfikenhet bestämt mig för att se på Cannibal Holocaust från 1980. En av världens mest kontroversiella skräckfilmer. Såg på eländet med obestämda känslor. Man blir inte rädd av filmen, man blir mest illa berörd och kanske lite illamående ibland. Men det är likväl becksvart ute vid den här tiden och jag är ensam hemma. Så efter ett tag in i filmen när det började bli som värst som ringde telefonen. Jag tyckte det var en ovanligt sen tid för någon att ringa, så nerverna hoppade ju lite där. Det var som tur var bara mormor. Men efter att vi pratat en stund så hände nästa grej...det knackade hårt på dörren!!! Mina nerver sprang runt några sekunder, shit jag är ensam hemma! Vem i hela friden knackar på NU?!!! Nästan mitt i natten!!! Har jag något tillhygge?! Ska jag öppna, ska jag inte öppna?! Ska jag bara låtsas att jag inte är hemma?! Gick till fönstret och tittade ut....

 

Där stod en karl på ca 60 år med ryggsäck, pipa och cykel. Det var vår skogsgranne H. Jag hade personligen aldrig träffat honom innan men fattade snabbt vem han var. 

Han var i behov av hjälp och tackade sin lyckliga stjärna för att någon råkade vara hemma. Hans bil var kaputt, hans mobil likaså samt att hans dator och skype lagt av precis. Han bad att få låna telefonen för att kunna ringa en taxi. Så började taxibolagskriget, för det förde han minsann. Han ringde till säkert fyra olika bolag innan han fick tag i en som inte tog 600 kr för att köra till Jämshög. Medan vi väntade på hans taxi så började han prata. Han tycker om att prata. Han gav mig ett antal visdomsord som jag ska memorera, bland annat Paretos lag och AIDA. Det visade sig nämligen att han är docent och lärare inom kommunikation och design! Hehe, det visste jag inte :) 

Innan han for gav han mig sitt visitkort och 20 kr för telefonanvändandet. Så hoppades han att han någon gång skulle kunna gengälda min vänlighet. Stöter jag på problem i det akademiska eller i arbetslivet så vet jag vart jag kan vända mig. Tack, du spöklika granne ^^

 

Så är det att leva på landet ;) Hoppas jag kan sova inatt. 

 

 

Mamma gjorde processen kort och kom och hämtade hem mig. Lite miljöombyte kommer göra mig gott. Ber till kortisongudarna att de ska göra mig hyfsat återställd lagom till tisdag. 

 

 

Mitt elände fortsätter sprida sig över ansiktet och ner på halsen, armar och ben. Sköterskan sa ju att kortisonkrämen skulle vara bra, tar det flera dagar innan effekten börjar synas? Jag tror i alla fall jag lyckats döda de få koppor jag hade runt munnen, det såg okej ut imorse. Torrt som en öken, men okej. 

Det är nu som man tittar extra noga i dörrögat innan man går ut för att gå ner med tvätten. Om man är folkskygg i detta ensamkollektiv i vanliga fall så är det ingenting mot det här. Nu har jag en faktisk anledning till varför jag inte vill stöta på andra människor. Vill inte att de ska se mitt rödskrovliga yttre. Jag har blivit en eksemeremit. 

 

När man inte vill visa sig för folk och bara sitta inne hela tiden, då har man i stort sett inte lust att göra någonting. Man orkar inte anstränga sig för mycket, dels av nedstämdhet och dels av rädslan att fysisk aktivitet ska leda till försämring av eländet. Vill inte bli varm i ansiktet till exempel, det är redan rött nog. 

Så plötsligt har man massa tid. Tid till att göra saker som inte kräver så mycket av en. Sitta och titta på den nyupphängda tvätten framför en till exempel. Eller ta alla papper i högen på bordet och sortera in i sina rätta mappar. En annan grej man kan göra är den nödvändiga uppgiften att rensa i sin inkorg. Det tar en stund. Jag lyckades banta ner min inkorg från 36 till 9 sidor. Tänk så mycket skräp man samlar på sig. 

 

Nu har jag tid att fortsätta läsa Game of Thrones också. De är dryga de där böcker, vilket är bra. 

Igår låg jag och lyssnade igenom ca 30 år av Madonnas musik. Det är rätt trivsamt att slippa titta på något och bara lyssna. 

Tror jag ska fortsätta på det spåret. 

 

När man inte vill gå utanför dörren vill man ännu mindre gå till affären för att handla mat. Jag får helt enkelt ta vad som finns här hemma. Får rensa frysen lite. Kanske att jag kan göra en tortilla med lax och spenat. Undrar om det blir gott...