regntass

Idag var det som förväntat lite folk. För solen sken inte länge innan åskväder och skyfall tvingade både gäster upp ur vattnet och oss badvakter ner på säkrare nivåer. Jag stod på attraktionen Vassföyka när blixtarna började, en stor jätte av stål och järn som är parkens högsta punkt. Otäckt var det.

Jag vill nästan börja sjunga på Tänk att män som han kan finnas.

18/6

Fick äntligen internet igår, men se det varade inte länge. Det kommer och går här verkar det som. Hann åtminstone fixa det viktigaste. Idag ska nog jag och S gå till parken som gäster. Måste få lite solbränna på övriga delar av kroppen än händerna och näsan. Jag vaknade av en skolorkester som spelade utanför fönstret. Det är Korpsfestival idag som jag tror att det heter, det innebär att en massa skolorkestrar ska paradera runt i stan och i parken. Så sött med små elever som paraderar runt i uniformer. Fint ska det vara här i Norge.

 

19/6

Nätet vill inte funka idag heller. Jag kan inte göra annat än vänta. Det ösregnar idag igen. Jag sitter i sängen och har lyssnat igenom lite soundtrack till Sällskapsresorna. Jag tror jag ska önska mig Janne Schaffer-boxen till min 25-årsdag. I övermorgon börjar jag jobba igen. Ledigheten blir lite långtråkig när man varken har Spotify eller youtube. Fast man sover ju nästan bort hela dagen så tiden går i alla fall. Igår var jag på fest på ett studenthem med halva svenska gänget och två norrmän. Alkohol är så förbenat dyrt här i Norge så jag håller mig till mottot att det faktiskt går att ha roligt utan att ha kul. Man kan nämligen ha väldigt roligt åt andra som är packade. O (som är världens snällaste o goaste norrlänning) var fyllechaffis och hämtade respektive körde alla fram och tillbaka från olika ställen. De andra skulle dra ut på den lokala puben, men jag orkade helt enkelt inte. Jag hade varit och badat i parken med S och gått hem därifrån så orken var inte riktigt på topp (det tar 1, 15 timme att gå den sträckan.) I bilen in till byn körde en utav oss hårt på Jack Daniels och Cola… och blev aspackad jättefort vilket ledde till att personen blev oerhört fnittrig. Fnitter som ledde till skratt av den där elaka tecknade fiende-typen. Som vi skrattade! Jag har då aldrig haft så roligt på länge. Förresten, på tal om roliga grejer, vet ni vad energi heter på isländska? Jo, ”orka”. Man kan ha väldigt kul åt det om man läser det på en ölburk och är lite lullig själv. En annan grej jag lärde mig igår var ett ord på norska som lät ungefär som ”snuska”, vilket betyder att ta av andras grejer. Uttrycket ”vill du snuska mig?” betyder alltså nått i stil med ”vill du ha/låna utav mig”, vilket vi svenskar givetvis tyckte var ohyggligt roligt.

 

20/6

Sista dagen av min ledighet, idag bestämde jag mig för att göra ingenting. En riktig semesterdag alltså. De båda S:en har gått till parken för att bada och åka allehanda magasugande vannsklier. Själv ligger jag i sängen, dricker kaffe, lyssnar på Mark Levengoods muntra stämma och är sådär behagligt trött. Igår var vi ute på byns andra pub. En pub med skotska influenser och en inredning som varslade om gästernas medelålder, som vi förmodligen sänkte med ca 30 år när vi kom in. Biljardbord, bar med mässingsdekorationer, bilder på den norska kungen och ett enormt älghuvud på väggen. Det var bara vi som var där med undantag för en och annan äldre man i färgglad joggingdräkt som tittade in. Jag köpte en hutlöst dyr cider, spelade lite dart och pratade kommunikationsbrus. Bartendern bytte snart ut de skotska tonerna i högtalarna mot lite REM och Bon Jovi. Så att vi skulle trivas bättre anar jag.

Nyss flyttade en ny tjej in, en landsmaninna till min stora patriotiska glädje, det är ju först utomlands som man känner så kan jag tycka. Jag greppade tag i hyresvärden och han tog sig tid att titta på min dator vars nätverk vägrar fungera. Han konstaterade att det är högskolan här i byn som blockerar min tillgång till nät. De måste ha glömt att slå av lösenordsfunktionen i just mitt rum. Han skulle prata med ansvarig där, så förhoppningsvis händer det någonting då. Fast jag är rätt van vid det här laget. Det är ju lugnande ändå, att jag trots min uppväxt med datorer och internet ändå inte börjar klättra på väggarna så fort jag inte kan se vad andra har för tillfällig status på Facebook. Evolutionen har inte gått så långt ändå, vi är fortfarande människor som kan njuta av fågelsång och stillhet utan skärmar och tangentbord. Egentligen behöver vi inga tekniska prylar för att överleva… säger den buddhistiska delen av mig som allra helst vill leva i ett tempel någonstans i skogen och bedriva dagarna med att bevittna hur blommorna växer. Det ska jag göra när jag blir pensionär tror jag. Då ska jag företa mig en resa till Indien eller Tibet och leva avskilt en tid. Så kan jag också vara med i en sådan där reklamfilm för AMF-pension… om jag nu har ”lite mer att leva för” det vill säga. Undra på att man börjar få orange kuvert redan när man är 18 år, man ska tvingas börja tänka på ålderdomen redan innan man ens kommit ur ungdomen. Innan livet knappt ens har börjat.

21/6

Nu har jag fått en special deal av hyresvärden. Jag har fått tillgång till hans trådlösa nätverk... för det är nått knas med min laptop, den vill inte ge mig tillgång till nät av nån konstig anledning. Jag slår vad om att det rör sig om nån fåning knappkombination man ska slå in och så funkar det igen. Om bara brorsan hade vart här...

10/6

Jaha, nu fick det bli så här igen. En lång radda med dagar att läsa igenom för er del. Hyresvärden säger att det dröjer högst fem dagar innan internet fungerar. Får väl se hur det blir med det där. Han verkar åtminstone seriös. Jag är i alla fall framme i den lilla norska byn. Har släpat upp min tunga packning för den branta backen, flås flås. Väl uppe märkte jag att mina mobilpengar var slut, så inte kunde jag ringa efter hyresvärden och säga att jag var på plats. Men jag fick tag i någon byggarbetare på området som ringde honom åt mig. Snälla människor finns det gott om. Hyresvärden kom och visade mig rummet i det hus jag specifikt bett om, tänka sig att jag skulle hamna i samma hus igen. Den här gången bor jag i rummet som T hade förra året. Mitt gamla rum innebos av SK och mitt emot mig bor S. Gött att bo med folk man känner. Jag tror ytterligare tre kollegor ska in här också, när studenterna försvunnit.

Jag lyckades handla lite mat också, även om det var ett himla drag nere på affären och alla korgar var slut. Det är ju det taskiga med den här lilla byn, mataffärerna är inte öppna på helger. Så det gäller att tänka efter… före.

Jag är lite sliten efter att ha varit på resande fot sedan kvart i sju imorse. Q mötte mig i Oslo så att jag hade lite sällskap innan mitt tåg gick. Snällt av honom. Oh vad trött i huvudet man blir av det här omväxlande vädret. Det regnade hela vägen fram till byn, sedan slog det om och blev hett. Imorgon ska det bli mer regn och förmodligen lite kallt. Tur att man blivit rutinerad och vet att uppskatta långbyxor och dubbla tröjor.

11/6

Jaha, det var ju ett bra sätt att börja första dagen med: halsont. Ingen rolig dag på jobbet. Långsamma timmar och med huvud och sinne. Men inte att jag visar det en sekund. Måtte denna sommar gå fort.

12/6

Bättre dag idag. Alla gäster var glada. Jag har fått mig tre nya blåmärken och är trött i ryggen. Halsen ännu ond.

14/6

Nu är jag rejält förkyld. Igår började lågsäsongen och det var nästan inga människor i parken. En lugn dag. Jag borde inte ha följt med ut på krogen igår, men vad gör man inte för att vara lite social. Host och snörvel. Idag är mataffärerna äntligen öppna igen efter att ha varit stängda i tre dagar. Jag, SK och S ska snart bege oss ut på jakt efter Euroshop. Idag är parken stängd.

15/6

Idag var det stort galej i parken. Världsrekordet i antalet personer samtidigt som stoppar ner mentos i cola skulle slås. Journalister var där, tv var där… och så en kostymklädd representant från Guiness Rekord med paraplyhållande assistent (det ösregnade)…. och ungefär 4000 ungar. Skolklasser från hela Telemark måste ha kommit till parken. Det var krävande att hålla koll på alla dessa halvvuxna varelser. Världsrekordet låg på 2050 personer… och jag tror banne mig att de var ca 4000 personer som sprutade mentoscola samtidigt idag. Så nog slogs det rekord alltid. Det var en något udda syn. Vad gör man inte för att locka media tänkte jag.

När jag satt på kanotposten kom det ett gäng killar på max 15 år och mumlade skeptiskt i min riktning. De trodde inte att jag var vuxen (!) och frågade hur gammal jag var. De var lite stökiga men blev ändå hövliga när de fick veta min allarmerande höga ålder. I slutändan ville de inte paddla för att kanoterna var lite blöta på botten, så de slängde av sig flytvästarna och la dem huller om buller i skåpet, sa tack o hej och gick därifrån. Inte vuxen?...Nåja, ha en fin dag… skitungar.

16/6

Morgonen började med ett krampanfall i min högra vad. Jag och S steg upp tidigt för att gå till vårt tidiga skift. Inte så mycket gäster idag. Folk var ovanligt hyfsade, inte så många som envist hängde på kanterna i Flow. Det var många nya ansikten bland medarbetarna denna dag, deras första dag på jobbet. Jag hade kunnat ana att det skulle bli problem. Det blev det också framåt mina sluttimmar. Pauser och rulering körde ihop sig som brukligt är när nya kommer in och kommunikationen inte är på topp. Så var det även när jag var gröngöling förra sommaren. Jag hoppas det löste sig på nått sätt. En liten sten lättade från mitt hjärta i all röra då jag lyckades utväxla ett par trevliga ord med en person jag trodde inte tålde mig och som jag inte trodde mig tåla. Men nu verkar det ljusna på den fronten. Jag, S och AM fick skjuts hem av S och hans kompis. Inget internet idag heller. Jag somnade ett kort tag. Vaknade till av ett krampanfall i vänster vad. Snacka om jämna plågor.

Finnes idag under trappan: En brassestol, en tom lingonburk, en tom kesellaburk och en tub Kalles kaviar.

Sommarhettan har gjort entré. I stan klagar folk som vanligt på väderleken. Är det inte för kallt på vintern så är det för varmt på sommaren, oavsett varmt eller kallt säger man att "man ju inte är van vid det". Borde ni inte ha vant er vid det här laget? Årstiderna skiftar ju varje år, njut av det som är!

Letade bikini idag, inga framsteg. Imorgon blir det att traska runt på Grand Samarkand och fortsätta leta. Men jag hittade en kjol på Rågårds (av alla ställen) för 49 kr, man ska ha tur ibland.

Idag är det studentbal i stan. Det syntes lång väg. Frissorna jobbade för fullt och för full arbetsstyrka inne i salongerna. På gatorna dök det upp limosiner och allehanda vrålåk med kostymklädda killar i. I gränderna stod flickorna i sina fagra klänningar och alltför mörktonade hår.
Det är 6 år sen jag tog studenten. Jag älskade min klänning. Jag har endast använt den under studentbalen och under vårbalen i Molkom. Sedan gick åren och så kunde jag inte komma i den längre :(. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna ha den igen. Idag så fick jag lust att prova den... och det gick ^^. Jag är så glad så. 

Bloggsidan har varit nere under flera dagar. Därför har det varit tyst här ett tag.

Nu är första läsåret slut. Lite vemodigt faktiskt, men det känns ändå rätt bra med lite sommar. Oppläringen i Norge var intensiv, smärtsam och slitsam. Men har man ansvar för människors liv så har man. Jag tar badvaktsjobbet på fullaste allvar. Efter mycket om och men lyckades jag fixa bostad i byn också. Det blir samma ställe som förra året. Kanske blir jag utan internet en sommar till, kanske inte. En del I-landsproblem får man stå ut med när hyran är såpass låg som den är.

Igår var det sista kvällen med campusgänget. Först grillning några timmar och sedan förfest hos F, 22 pers på 22 kvadrat... ungefär. Jag ville inte gå med ut på Sivans efteråt, jag måste faktiskt lägga pengar på annat nu. Så det blev kramar hit och dit och ett och annat sting i hjärtat när jag lämnade den muntra skaran. Ack och ve... vissa personer kommer jag att sakna extra mycket under sommaren. Längtar redan till den 25:e augusti, då kommer de nya nollorna och ska inskolas i universitetets värld av sittningar, maskerader och massor av LAMBO!

Nu är jag hemma på kort visit för att handla lite förnödenheter inför Norge. Här hemma har vi två nya pälsbollar ^^ som vi efter förvånansvärt kort tid valde att döpa till Musse och Igor. Musse för att det är ett gulligt namn på en katt och Igor efter Stravinskij.