regntass

18/6

Fick äntligen internet igår, men se det varade inte länge. Det kommer och går här verkar det som. Hann åtminstone fixa det viktigaste. Idag ska nog jag och S gå till parken som gäster. Måste få lite solbränna på övriga delar av kroppen än händerna och näsan. Jag vaknade av en skolorkester som spelade utanför fönstret. Det är Korpsfestival idag som jag tror att det heter, det innebär att en massa skolorkestrar ska paradera runt i stan och i parken. Så sött med små elever som paraderar runt i uniformer. Fint ska det vara här i Norge.

19/6

Nätet vill inte funka idag heller. Jag kan inte göra annat än vänta. Det ösregnar idag igen. Jag sitter i sängen och har lyssnat igenom lite soundtrack till Sällskapsresorna. Jag tror jag ska önska mig Janne Schaffer-boxen till min 25-årsdag. I övermorgon börjar jag jobba igen. Ledigheten blir lite långtråkig när man varken har Spotify eller youtube. Fast man sover ju nästan bort hela dagen så tiden går i alla fall. Igår var jag på fest på ett studenthem med halva svenska gänget och två norrmän. Alkohol är så förbenat dyrt här i Norge så jag håller mig till mottot att det faktiskt går att ha roligt utan att ha kul. Man kan nämligen ha väldigt roligt åt andra som är packade. O (som är världens snällaste o goaste norrlänning) var fyllechaffis och hämtade respektive körde alla fram och tillbaka från olika ställen. De andra skulle dra ut på den lokala puben, men jag orkade helt enkelt inte. Jag hade varit och badat i parken med S och gått hem därifrån så orken var inte riktigt på topp (det tar 1, 15 timme att gå den sträckan.) I bilen in till byn körde en utav oss hårt på Jack Daniels och Cola… och blev aspackad jättefort vilket ledde till att personen blev oerhört fnittrig. Fnitter som ledde till skratt av den där elaka tecknade fiende-typen. Som vi skrattade! Jag har då aldrig haft så roligt på länge. Förresten, på tal om roliga grejer, vet ni vad energi heter på isländska? Jo, ”orka”. Man kan ha väldigt kul åt det om man läser det på en ölburk och är lite lullig själv. En annan grej jag lärde mig igår var ett ord på norska som lät ungefär som ”snuska”, vilket betyder att ta av andras grejer. Uttrycket ”vill du snuska mig?” betyder alltså nått i stil med ”vill du ha/låna utav mig”, vilket vi svenskar givetvis tyckte var ohyggligt roligt.

20/6

Sista dagen av min ledighet, idag bestämde jag mig för att göra ingenting. En riktig semesterdag alltså. De båda S:en har gått till parken för att bada och åka allehanda magasugande vannsklier. Själv ligger jag i sängen, dricker kaffe, lyssnar på Mark Levengoods muntra stämma och är sådär behagligt trött. Igår var vi ute på byns andra pub. En pub med skotska influenser och en inredning som varslade om gästernas medelålder, som vi förmodligen sänkte med ca 30 år när vi kom in. Biljardbord, bar med mässingsdekorationer, bilder på den norska kungen och ett enormt älghuvud på väggen. Det var bara vi som var där med undantag för en och annan äldre man i färgglad joggingdräkt som tittade in. Jag köpte en hutlöst dyr cider, spelade lite dart och pratade kommunikationsbrus. Bartendern bytte snart ut de skotska tonerna i högtalarna mot lite REM och Bon Jovi. Så att vi skulle trivas bättre anar jag.

Nyss flyttade en ny tjej in, en landsmaninna till min stora patriotiska glädje, det är ju först utomlands som man känner så kan jag tycka. Jag greppade tag i hyresvärden och han tog sig tid att titta på min dator vars nätverk vägrar fungera. Han konstaterade att det är högskolan här i byn som blockerar min tillgång till nät. De måste ha glömt att slå av lösenordsfunktionen i just mitt rum. Han skulle prata med ansvarig där, så förhoppningsvis händer det någonting då. Fast jag är rätt van vid det här laget. Det är ju lugnande ändå, att jag trots min uppväxt med datorer och internet ändå inte börjar klättra på väggarna så fort jag inte kan se vad andra har för tillfällig status på Facebook. Evolutionen har inte gått så långt ändå, vi är fortfarande människor som kan njuta av fågelsång och stillhet utan skärmar och tangentbord. Egentligen behöver vi inga tekniska prylar för att överleva… säger den buddhistiska delen av mig som allra helst vill leva i ett tempel någonstans i skogen och bedriva dagarna med att bevittna hur blommorna växer. Det ska jag göra när jag blir pensionär tror jag. Då ska jag företa mig en resa till Indien eller Tibet och leva avskilt en tid. Så kan jag också vara med i en sådan där reklamfilm för AMF-pension… om jag nu har ”lite mer att leva för” det vill säga. Undra på att man börjar få orange kuvert redan när man är 18 år, man ska tvingas börja tänka på ålderdomen redan innan man ens kommit ur ungdomen. Innan livet knappt ens har börjat.

21/6

Nu har jag fått en special deal av hyresvärden. Jag har fått tillgång till hans trådlösa nätverk... för det är nått knas med min laptop, den vill inte ge mig tillgång till nät av nån konstig anledning. Jag slår vad om att det rör sig om nån fåning knappkombination man ska slå in och så funkar det igen. Om bara brorsan hade vart här...