Lycka

Om du hittar en karl som både bakar, lagar mat,  diskar, städar, klär sig snyggt, delar din humor, svarar snabbt på sms och uttalar att han älskar dig minst en gång per dag... Då är du bra lycklig! ^^
I know I am. ;) 

Hjärtat sjunger...eller nått

Det är rätt kul att jobba som kommunikatör, det är rätt kul att fungera som projektassistent med. Man får springa massa ärenden, boka konferensrum, fixa fika inför möten, skriva mailutskick till internationella gäster och jag vet inte allt. I min kommunikatörsroll är jag rätt fast vid datorn så att säga. Undra på att jag blir trött efter varje dag. 
Idag vände jag på mitt skrivbord så att jag inte sitter mot fönstret och får dagsljuset i ögonen när jag sitter vid skärmen. Det kanske kan motverka lite av tröttheten. 
 
Imorgon är det personaldag, då ska jag presentera mig för resten av vår regionala arbetsstryka. Jag hoppas att alla är så trevliga i verkligheten som de har verkat på mail och telefon. :P 
Men jag har haft en väldig tur på den fronten överlag. Har bara jobbat strax över en månad och känner mig redan som en i gänget. Idag fick jag till och med höra "Du är en klippa. Vad skulle vi göra utan dig?" av en kollega. Sånt är trevligt. :)
 
Hjärtat sjunger av glädje, hehe. Inte bara av en utan flera orsaker. ^^
När mina tankar inte upptas av jobbet brukar de som regel återgå till Sir Sockless, denna underbara man som målar rosa moln på min himmel varje dag. 
 
Mina föräldrar fick träffa honom förra helgen då vi bjöd på hemmagjord sushi. Både han och sushin gick hem väldigt bra, hehe. Inte för att jag någonsin hade tvivlat på det. Jag är dock mest förvånad över att mamma ärligen uppskattade våra maki-rullar. Jag har kanske lyckats omvandla henne. Join the raw side! ^^
 
 
 

Stereotypen för en man?

Man vet att man är tillsammans med en datakille när han råkar skära sig i fingret och inte använder plåster, utan lindar fingret provisoriskt med toalettpapper och eltejp. 

Första månaden

Då har man jobbat sin första månad som kommunikatör. Tänk, om ett år eller så kanske jag faktiskt vet vad det är jag sysslar med. :P
Det är personaldag i nästa vecka (som jag för övrigt haft ansvaret för att styra upp) och då ska vi nya medarbetare presentera oss (jag och en annan tjej som jobbar halvtid som ekonom). Lagom spännande eftersom min egen roll på kontoret inte är helt klar ännu, alltså att jag inte riktigt själv vet vad det är jag gör och varför i detalj än. Men det där ger ju sig efterhand. Det är framför allt mycket med det tekniska, men nu kan jag åtminstone göra flera saker på hemsidan och fixa saker i våra olika program utan att ständigt behöva be min mentor om hjälp. Jag kallar huvudkommunikatören för min mentor, för hon lär mig nya saker varje dag. 
 
Det ligger mig inte för att blogga så mycket under veckorna, eftersom jag...inte orkar helt enkelt. Hur orkar folk jobba heltid OCH engagera sig dagligen i sociala medier? Min närvaro på fb har försämrats radikalt den senaste tiden...något som faktiskt känns helt okej. 
 
Annars då? Efter jobbet idag var jag och Sir Sockless på Jysk och köpte sängkläder till hans nya 180-säng som levereras imorgon. Det kommer bli något helt annat än att trängas på 100 cm, somna efter ett långt tag, vakna något kroppsligen vrickad vid två, ge upp och gå ut och lägga sig på soffan. Ack. 
 
Förra helgen var vi hembjudna på lunch hos hans föräldrar. Hade aldrig varit i Silverdalen förut, jättemysigt ställe. Hans syster med familj var också där. Fick även träffa hans mormor och bekanta mig med husets förnäma katt. 
 
I helgen ska Sir Sockless få träffa mina föräldrar, då vi bjuder upp dem på sushi-middag hos mig.
Hoppas jag får ta med honom hem till skogen snart. ^^
 
Livet är bra härligt, som sagt. 

Hehe ^^

Livet är så underbart just nu. 
Jag älskar dig Sir Sockless!

RSS 2.0