Lyckliga stunder (har jag också ett te som heter)
Skrev ut sidnummer manuellt på uppsatsen idag, jäkla Open office! Varför kan du inte fungera som Word!?
Började kolla på Zero no tsukaima igår, är på åttonde episoden idag. Verkar lovande.
Mormor och hennes man kommer hem ikväll. Jag funderade ett tag på att försöka kolla på nån DVD, men jag fattar aldrig hur man slår på deras tv. De har det där typiska I-landsproblemet som innebär för många fjärrkontroller och att tekniken inte alltid gör som man förväntar sig/vill. Så jag gav upp tanken.
Istället har jag ägnat större delen av förmiddagen med att kolla på youtube-klipp med GAS och After Shave. Det tillhör ju liksom den här trakten och framför allt min barndoms lyckliga stunder.
Jag kom på mig själv med att tänka över just mina lyckliga stunder i livet...
Det mest framträdande är scenariot när jag är 11 år och sitter med grabbarn i Karlskrona och kollar på GAS & After Shave, vi skrattar tillsammans. Vi skrattade alltid när vi var hos dom eller de var hos oss hemma i skogen. Glada minnen, då var jag lycklig.
Eller...jag är 6 år och det är julaftonsmorgon. Pigg som en mört vaknar jag runt femtiden och tassar i nattlinne ner till köket, det är kolsvart ute. Endast julgransbelysningen som är satt på timer lyser svagt upp köket, barrdoften slår emot mig redan i trappen ner. Granen är pyntad, klapphögen har ökat drastiskt sen igårkväll. Jag försöker luska ut vilka klappar som är mina, spänd av förväntan, vad kommer jag att få?
Eller...jag är 14 år och det är revyträff ute i Blekinges glesbyggd, alla sitter runt en eld, några är lite halvdragna, någon spelar gitarr, skratt och musik, jag sitter och dricker läsk med mycket färgämnen, bredvid mig sitter han jag är kär i, ack dessa varma sommarnätter.
Eller...jag är 18 år och springer bakom scenen inför nästa del av musikaluppsättningen, folk applåderar, musiken ljuder, spänning råder. Sista föreställningen, improvisation, korsetter och bananer, häftig förälskelse...just då när jag kramade dig var det så in i bomben nära att jag sa vad jag kände, men gjorde det inte, vågade inte. Men jag var lycklig för att jag fick det ögonblicket.
Eller...jag är 19 år och sitter i köket på Gamla i Molkom. Det är snart jul, glögg, pepparkakor, chaite och frukost med M, K, T, S och L som leker med tepåsar. Som en familj.
Eller...jag är 20 år och totalt förälskad i Växjö. Regn, V, Ulvesson & Herngren, universitetet, ängeln, Heja Björn...ännu mer regn och en doft av vår, dyblöt cykel...nä, det spelar ingen roll, jag kommer ändå se ut som en dränkt katt när jag är hemma.
Imorgon ska jag träffa min handledare, det blir min sista tripp in till Götet, måste handla lite saker inför Norge och växla pengar när jag ändå är där. Sen bär det av på onsdag kvart i sju på morgonen från Nils Eric. Blir tungt, måste ta bussen halv sex från mormor...suck.
Nä men, det ska bli...riktigt skoj.
Började kolla på Zero no tsukaima igår, är på åttonde episoden idag. Verkar lovande.
Mormor och hennes man kommer hem ikväll. Jag funderade ett tag på att försöka kolla på nån DVD, men jag fattar aldrig hur man slår på deras tv. De har det där typiska I-landsproblemet som innebär för många fjärrkontroller och att tekniken inte alltid gör som man förväntar sig/vill. Så jag gav upp tanken.
Istället har jag ägnat större delen av förmiddagen med att kolla på youtube-klipp med GAS och After Shave. Det tillhör ju liksom den här trakten och framför allt min barndoms lyckliga stunder.
Jag kom på mig själv med att tänka över just mina lyckliga stunder i livet...
Det mest framträdande är scenariot när jag är 11 år och sitter med grabbarn i Karlskrona och kollar på GAS & After Shave, vi skrattar tillsammans. Vi skrattade alltid när vi var hos dom eller de var hos oss hemma i skogen. Glada minnen, då var jag lycklig.
Eller...jag är 6 år och det är julaftonsmorgon. Pigg som en mört vaknar jag runt femtiden och tassar i nattlinne ner till köket, det är kolsvart ute. Endast julgransbelysningen som är satt på timer lyser svagt upp köket, barrdoften slår emot mig redan i trappen ner. Granen är pyntad, klapphögen har ökat drastiskt sen igårkväll. Jag försöker luska ut vilka klappar som är mina, spänd av förväntan, vad kommer jag att få?
Eller...jag är 14 år och det är revyträff ute i Blekinges glesbyggd, alla sitter runt en eld, några är lite halvdragna, någon spelar gitarr, skratt och musik, jag sitter och dricker läsk med mycket färgämnen, bredvid mig sitter han jag är kär i, ack dessa varma sommarnätter.
Eller...jag är 18 år och springer bakom scenen inför nästa del av musikaluppsättningen, folk applåderar, musiken ljuder, spänning råder. Sista föreställningen, improvisation, korsetter och bananer, häftig förälskelse...just då när jag kramade dig var det så in i bomben nära att jag sa vad jag kände, men gjorde det inte, vågade inte. Men jag var lycklig för att jag fick det ögonblicket.
Eller...jag är 19 år och sitter i köket på Gamla i Molkom. Det är snart jul, glögg, pepparkakor, chaite och frukost med M, K, T, S och L som leker med tepåsar. Som en familj.
Eller...jag är 20 år och totalt förälskad i Växjö. Regn, V, Ulvesson & Herngren, universitetet, ängeln, Heja Björn...ännu mer regn och en doft av vår, dyblöt cykel...nä, det spelar ingen roll, jag kommer ändå se ut som en dränkt katt när jag är hemma.
Imorgon ska jag träffa min handledare, det blir min sista tripp in till Götet, måste handla lite saker inför Norge och växla pengar när jag ändå är där. Sen bär det av på onsdag kvart i sju på morgonen från Nils Eric. Blir tungt, måste ta bussen halv sex från mormor...suck.
Nä men, det ska bli...riktigt skoj.
