Tequilarace-galet

I fredags samlades klassen för en reunion efter att alla fredare tagit sig hem från alla håll i världen. Det var trevligt och så där lagom tequilarace-galet som det kan vara. Förhörde mig lite om hur alla låg till på uppsatsfronten. En del hade kommit väldigt långt, andra gick det långsammare för. Insåg att jag ligger bra i tid när jag tittade på min egen planering som jag gjorde för en månad sedan. Om nu bara mina sista Mama-tidningar kunde dyka upp så kunde jag börja förfärdiga mina texter på allvar. Att min handledare inte svarat på mina mail trots att det gått mer än tre dagar...det känns också lite irriterande. Men det ska väl trilla in något svar snart...hoppas jag. 
 
Idag när vi vaknade sken solen och jag tyckte att vi kunde gå till Grand Samarkand och ta en glass. Det blev ju givetvis en tripp till Burger King också före det. Vi kompenserade dock genom att gå hela vägen fram och tillbaka. Att ta sig från Js lägenhet bort till Grand Samarkand tar ungefär en timme till fots. Så nära två timmars promenad var väl inte helt fel. Det kändes i benen till slut. Hoppas jag inte har träningsvärk imorgon på spinningpasset. 
Vi köpte också en ny liten leksak till katterna. Jag brukar kalla katterna för fluffbollar, så det var lite kul att jag fann just en sådan till dem XD
 
Du passar så bra i rosa Sessan ^^. 
 

Förresten, så här ser min nya studiehörna ut hemma hos J.
Skrivbordet Micke, komplett med laptop, högtalare och sällskapskatt. 

På tisdag är det Valborgsfirande, då blir det mycket aktiviteter på Tufvanängen. Kommer säkert bli awesome, eller vad man nu säger. Har ni tänkt på att våra låneord inte längre är låneord? Vi lånar inte längre ord för att vi inte har något ekvivalent ord på svenska. Vi har orden, det är bara det att det har blivit kutym att slänga in lite Montazami-ord för att vi tycker det låter bättre. Eller så har vi bara blivit språkligt lata. 
Tage Danielsson uppmärksammade det här redan på 60-talet i sin bok Grallimmatik. Jag tycker det är först nu som det börjar bli extremt påtagligt. 
 
Oroa dig inte Maria. Jag tycker fortfarande att du är en wonderful människa med awesome feeling för inredning, söta tassels och rätt shade of läppstift. Jag hoppas att mina spinningpass kan få min rumpa lika greppable som din en vacker dag. Vore du min neighbour så skulle min world vara complete! ;)
 
 

Jag ändrar mig

Angående igår, det var INTE min smärtsammaste dag...det var idag. Jag har min smärtgräns, till slut går det inte längre att ligga där på gräsmattan och vara tyst när någon gnuggar en hårt på mitten av ömmande revben. Jag fick börja reagera på smärta så att det inte skulle bli helt olidligt. Tackar min lyckliga stjärna för att det var min sista jobbdag idag på den övningen. 
 
Skallskador är också en del av jobbet, tur att de bara är sminkade sådana. Fint va? ^^ (Klicka på bilden för att se den i större format...den som vågar) XP

Imorgon blir det en heldag på campus för min del. Jag ska sitta och försöka skriva ihop ett första utkast till uppsatsen, hur ofärdig och sönderdelad den än känns för tillfället. Men jag ska testa en idé jag fick igår. En teoriidé som jag fick av Bengt Nerman. Det är synd att hans bok Massmedieretorik inte trycks längre (den är från 1973), den hade varit lysande som kurslitteratur på utbildningens journalistikdel!

Smärta, en del av jobbet.

Aj säger jag bara.
Har jobbat idag. Utomhus. Hela dagen.
Jag har en tendens att oftast hamna på sjukvårdsövningar. Det är så kul att bli nedlagd på kall asfalt (eller i bästa fall på gräs) en småregnig och blåsig dag. Ska man dessutom agera medvetslös, då gäller det att vara mentalt stark. Det innebär att man ska vara helt lealös i kroppen och inte reagera på vare sig tilltal, händer som knäpper upp ens kläder i den kalla blåsten och klämmer en överallt på kroppen...eller smärta. För om man blir tillsagd att inte reagera på smärta, då gör man inte det heller. Inte ens när de trycker på den där punkten bakom örat eller gnuggar JÄTTEHÅRT på mitten av revbenen tills de nästan knäcks. Man ger inte ett ljud ifrån sig, för man är ju medvetslös i övningen. När sju-åtta personer dessutom turas om att hålla mitt käkparti i ett järngrepp (män tar generellt ofta i lite extra när de ska skapa fria luftvägar), då är man rätt mör i slutet av dagen. 
Idag var nog en av mina smärtsammaste dagar hittills. Det var nära att jag uppgav lösenordet som alla får lära sig att säga när det helt enkelt gör FÖR ont. Men nej, jag stod emot, den här gången också. Smärta är många gånger en del av jobbet. Jobbet vi figuranter gör är viktigt. Men aj vad man får stå ut med mycket ibland. 
Det här är det bästa extrajobbet jag har haft, det har jag tyckt i alla år. Men det är tur att jag inte har det som heltidsjobb. XD
 
 

Blomspruta (kattspruta)

Nej som sagt, jag har inte så mycket tid för bloggande nu. En c-uppsats tar tid. Det vet jag sedan jag slet i månader med den förbenade uppsatsen i japanska för ett antal år sen. 
Sedan kan jag heller inte konsten att sitta åtta timmar varje dag med eländet (som gärna förespråkas av tidigare studenter och medlemmar ur Prestigeklubben). Mitt pluggflow inträffar mellan kl 19 och 23 på kvällen. Det är då jag arbetar bäst med sådant som kräver tankeverksamhet. 
Undantaget var B-uppsatsen då jag en dag satt i nära tio timmar i sträck och korrekturläste och stuvade om. Fattar inte hur jag orkade. 
 
Tystnad, hur underbart är inte det? Jag sitter med blomsprutan i högsta hugg och behöver bara skaka lite på den så tystnar vår lilla tjôtkatt...ett tag i alla fall. Längtar till den dag då vi kan boka in en tid på djursjukhuset. Löpande innekatter är ohållbart. 
 
Förresten, om ni inte har testat Loka "Likes Old School" än, gör det! Det är en förvånande smakupplevelse. Lemon Pie kommer bli en sommarhit ^^. Min personliga favorit är dock Chocolate Shake. 
 

Är det vår nu?

Idag har det varit sol och 12 grader. Betyder det att det är vår nu?
Idag har jag staplat upp lite mer av uppsatsens upplägg så att säga. Tror att jag börjar kunna se en logisk röd tråd eventuellt. Har en idé om passande teori som jag tror kan funka, om mina analyser stämmer...och det bör de göra eftersom jag gör en kulturanalys. Jag vet inte hur logiskt det argumentet är, men det lät bra. 
 
Idag skickade jag iväg en jobbansökan. Det finns säkert över hundra andra sökande med mer erfarenhet än jag, men jag förhåller mig positiv och förväntansfull...fast inte för mycket. Man ska aldrig hoppas för mycket men heller inte förutsätta att det inte går. Man ska helt enkelt inta en...ambivalent attityd? 
 
Jag och J sitter och spanar in olika resesajter och drömmer oss bort. En weekendresa till London eller Paris vore inte helt fel efter min examen...
 

Grå himmel och Kopi Luwak

Det regnade hela dagen igår. Vaknade och sa till Mister att nej, idag stannar jag nog hemma. Vill inte gå ut. Tänkte att jag skulle fokusera på uppsatsen hela dagen. Men så blev det ju inte. Ni vet, får man för sig att fila på sitt cv och skicka iväg några jobbansökningar...det tar jättelång tid! Så fick jag också hjälpa en kollega med sin danska deklaration. Jag borde nog bli kontaktperson eller jobba med support, jag förklarar uppenbarligen så att människor fattar. 
Klockan tickade iväg och jag insåg att jag inte hade avbokat mitt gympass. Tittade ut genom det regnblöta fönstret...äh, vad fasen! 
Kvart i tre satt jag på träningscykeln med mina spinningfellows och trampade i takt till Metallica. Jag tycker om instruktörer som är i min egen ålder, de vet vad bra musik är. De som däremot är runt 20-22 låter oss trampa till artister som Alina Devecerski (ni vet, hon som sjunger tjôtlåten Du måste flytta på dig). Jag minns en tid då uttrycket fjortis enbart gällde yngre tonåringar...
 
Idag är himlen grå med några få regnstänk. Jag dricker mitt Kopi Luwak och hör J sussa vidare i sovrummet med Mister och Sessan. Idag ska jag djupanalysera mitt sista magasin och se vad jag kan komma fram till. Förhoppningsvis kan jag börja sätta igång med skrivarbetet imorgon eller på måndag. 
 
Jag har börjat packa ner min studentlya bit för bit. I maj slutar mitt boende på campus, efter nära tre år. Jag har haft det bra där. Tjejen som ska flytta in fick äntligen chansen att bo helt själv i egen lägenhet med eget kök, efter att ha delat kök med andra i över två år. Hur står man ut?! 
 
Jag har förresten testat det där farliga som de varnar om på tv. Det där som kvinnor aldrig får hitta.
Hehe, blicken säger allt. 
 
 
 

Analys i full gång

L och S ligger i soffan och kollar på Family Guy. Deras egen lägenhet saneras efter ohyra som uppstått i huset. L konstaterade att J har mycket mindre soffa än de, hehe. 
 
Själv har jag suttit vid datorn sedan tio imorse och analyserat Mama, Vi Föräldrar och Föräldrar & Barn. Det är tröttsamt men det går framåt. Jag har börjat se mönster, eller snarare bristen på gemensamma nämnare mellan de olika magasinen. De gemensamma värdena som lyfts fram är hittills: du ska älska ditt barn och spendera tid med ditt barn. Där slutar likheterna. Resten är olika förpackat så att säga. 
I huvudet tar de form, de typiska mammorna som köper de här tre magasinen. Den vanliga medelsvensson-mamman som inte räds att ge sina barn socker då och då, den moderna mamman som är "lite bättre" och lattemamman som älskar dyra kläder och platta magar. Ni kan ju själva lista ut vem som köper vad ;)
 
För några dagar sen tittade en tjej på min lägenhet, imorgon ska jag hålla visning för ännu en som fått erbjudande på min campuslya. Sakta men säkert flyttar jag över mina grejer till Js lya. I slutet av maj kan jag nog räkna mig som sambo med katt på riktigt :)
 
 
 
 

RSS 2.0