Son till sin far

Min morbror och hans lille son kom igår och stannade över natten. Mormor är alltig glad när hon har många av sina barnbarn i huset. Det var första gången på säkert fyra år som jag såg min lillkusin. Han är sju år och lika full av energi som en duracellkanin, jättesöt pôjk. Han är lite blyg som man kan vara i den åldern, men till och med jag fick en kram innan de skulle åka iväg imorse! (awww) :)

Snart ska jag och mormor iväg till Älvängen och handla lite. Måste betala hyran idag också.

Jag vet inte varför, men under den senaste tiden har jag kommit in i en fas där jag varje natt har en dröm som alltid börjar bra men som slutar i kaos och man vaknar upp med andan i halsen. De är också alltid superlånga och så detaljerade att det skulle täcka säkert 2 A4-sidor om jag skrev ner dom. Det är inte så ovanligt när det gäller mig, men drömmarna har varit extra intensiva de här dagarna. Jag tror att jag måste få ner dom på papper, det är alltid roligt att läsa efteråt.

Jag kan dra drömmen jag hade i natt lite kort.
Det var som en blandning av Arkiv X och filmen Jagad. Jag var i alla fall jagad utav de två huvudrollsinnehavarna i Arkiv X, Moulder och Scully eller vad de nu heter (jag har ju aldrig följt serien). Till en början var jag placerad på ett sorts fort ute vid havet med andra "fångar", alla var tjejer som precis hade blivit gripna på sin studentbal. Jag satt och grät och tyckte att allt var så hopplöst, tydligen skulle jag sitta inne här en lång tid. En man och en kvinna stod framför mig i min cell och ville att jag skulle välja ett extrajobb under min vistelse på fortet, de angav fyra eller fem alternativ. Ett var i alla fall att jobba på en oljetank varje lördag, det var det enda jobb som innebar att jag fick komma bort från fortet lite. Men jag ville inte välja nått utav utan bara fortsatte att lipa för allt vad jag var värd. Sen lyckades jag att rymma från fortet när alla fångar hade utomhusvistelse. Fortets ena kant sluttade mot en kulle med gult gräs och massa grenar på, däruppe stod vi alla och lyssnade på nån föreläsare, många utav tjejerna hade fortfarande sina balklänningar på sig. Jag stod i min pyjamas med min lila pläd med hjärtan på. Snabbt vände jag mig om och började springa bort från fortet in på ett villaområde som låg intill. Kvinnan och mannen som varit inne hos mig tidigare såg mig och tog genast upp jakten på mig, det var först här som jag fattade att de var från Arkiv X för när jag började springa och de följde efter kunde jag höra seriens tema spelas i bakgrunden. Jag sprang mot ett hus med trädgård och slängde av mig filten på gatan, i trädgården stod en träkateter med en laptop på med tillhörande stol. Jag gömde mig bakom denna och blickade in mot huset som var inglasat ut mot mitt håll. En pojke tittade på mig från insidan och jag gjrde tecken åt honom att vara tyst. Scully och Moulder sprang förbi mig på gatan men upptäckte filten och började söka mer ingående i området. Till slut hittade de mig givetvis, jag gav upp utan motsträvan. Så hamnade jag i cellen igen.

Detta var alltså lite kort beskrivet. Är det nån mer än jag som hör musik i sina drömmar?
 

Dekita!

Så var de andra två tentorna också avklarade, det gick faktiskt oväntat bra på Kanjitentan kanske blir ett VG till och med.

Nu ska jag bara ta det lugnt och slappa några dagar, ska åka iväg till mormor om en stund.
Där ska läsa lite och kolla på nån dålig skräckfilm tror jag.

En tenta gjord, två kvar

Idag hade jag min första tenta, Shinbun-tentan. Det var faktiskt inte alltför svårt, jag hoppas på att det blir ett G. Blev ganska trött i huvudet av att ha koncentrerat sig framför en dator i en och en halv timme. Men jag gjorde mitt bästa i alla fall.
Efteråt gick jag till bibblan för att söka upp en ny japansk novell eftersom jag tydligen helt missförstått vår diffusa senseis önskemål om vilken era boken ska vara ifrån. Inte före Meiji, helst EFTER Meiji var det tydligen. Jag blev ganska arg över att hon inte svarade på mitt mail förrän efter fem dagar för att upplysa mig om det, för nu har jag ju redan läst ut nästan hela den boken jag valde först. Men nåja, jag kommer att hinna med hemtentan ändå. Jag letade upp "Confessions of a mask" skriven av Mishima Yukio på 50-talet, handlar om en 14-årig pojkes hemliga förbjudna kärlek i efterkrigstidens Japan. Det sägs vara Mishima Yukios egen självbiografi. 
Ett fan av yaoi som jag är så kunde jag ju inte motstå hehe. 

Resten av dagen kommer jag tillbringa med att plugga inför tentorna imorgon, kanske kolla ett avsnitt av Inuyasha och börja läsa boken. Känns mest som om jag behöver vila huvudet faktiskt. Åtminstone nu.




Lökgnäll

Har precis varit ute och sprungit i över en timme, hade lite brist på luft när jag kom hem, men än lever jag.
Innan dess pluggade jag lite kanji, märkte när jag vaknade att jag kommit in i extremt-nära-tenta-fasen, alltså att jag drömmer om kanji och ritar dom i luften i sömnen. Så jag har varit nyttig hela förmiddagen kan man säga.
Snart ska jag äta lite pasta och det sista av köttfärsen som V svängde ihop. Han har tendens att alltid göra för stora lökbitar, mycket lök är det också. Jag gillar inte riktigt det, men jaja. Man gnäller för mycket, man är aldrig nöjd här i livet. Jag borde vara tacksam över att jag faktiskt lever som jag gör.

Jag ska ta och läsa lite till i boken jag håller på med "Five Woman Who Loved Love" av Ihara Saikaku. Jag ska skriva hemtenta om den har jag bestämt, även om vår sensei inte har skickat nått mail om godkännande av den boken, hon har inte skickat nått till nån tror jag, lite diffus och tankspridd som hon är. Boken är i alla fall skriven 1685 och består av fem korta historier om fem olika kvinnor, man kan säga att det är sena 1600-talets Japans amorösa/erotiska noveller faktiskt. Väldigt intressant läsning, man får en ganska klar inblick i hur man såg på kvinnor på den tiden (i alla fall ur författarens perspektiv). Alla fem historierna handlar i princip om att en tjej på 12-15 år blir blixförälskad i en ung man hon aldrig pratat med och till slut gifter sig med denne, hamnar i nån form av svartsjukedrama eller dylikt, vänstrar (eller råkar vänstra) med en annan man och antingen dödas eller tar sitt liv på slutet. Ack o ve, fem gånger tre. 


Casanova och chokladbananer

I torsdags fick jag träffa Vs föräldrar för första gången, det gick väldigt bra. De var jättetrevliga och var väl som föräldrar är i allmänhet. Jag bjöd dom på middag och det lyckades det också. Enligt V fick de ett mycket bra intryck av mig, känns bra. Jag blev impad av att hans mamma kunde förstå mig ganska bra när jag pratade svenska i normaltakt. Annars fick V agera tolk ganska mycket. De hoppas att jag ska åka och hälsa på dom i Finland till sommaren. Det tror jag inte ska vara nått problem.

Jag fick en present av dom också.
Den här koppen fick jag av Villes föräldrar, den har de fyra årstiderna runt sig.Den här fiiina tekoppen.

 

Efter att hans föräldrar åkt hem spenderade vi helgen framför tv:n mer eller mindre. Fast jag var ju tvungen att plugga eftersom tentorna står och lurar bakom hörnet. V var så snäll och sprang och handlade, lagade mat OCH diskade så att jag kunde få läsa i lugn o ro. Sen gick vi upp till videobutiken där V sett att man kunde köpa 3 filmer för 99 kr. Vi hade trott att man bara fick välja ur en liten låda, men det visade sig att det gällde hela sortimentet i affären! Ägaren ska nämligen köpa in helt nya filmer snart och vill därför bli av med allt det gamla. Så efter 15 minuters letande och väljande gick vi ut därifrån med Casanova, Visitors och Polarexpressen. Vi kollade på Casanova på kvällen och gjorde bananer med choklad i ugnen, ack så gott.

Jag vinkade av V på stationen för några timmar sen. Nu ses vi inte igen på två veckor. Jag är avis på de par jag känner som bor ihop. När ska jag nånsin få kalla mig sambo och skaffa katt?


RSS 2.0