Natsume Töntseki
Min hjärna har inte funkat jättebra idag, hade studiegrupp som vanligt med boysen. Vanlig grundlig översättning på meningar som "Kan du säga hur jag tar mig till stationen?" var i princip omöjligt för mina hjärnceller idag. Är det FÖR basic för att kommas ihåg eller vad är detta? En variant blev det men jag får se vad Y-sensei tycker när jag lämnat in läxan.
Visserligen gick det bättre med texanalysen idag, vi håller på att läsa en roman av Natsume Souseki (eller som vi döpte om honom idag; Natsume Töntseki eftersom han i egenskap av författare väljer att jäklas med läsaren genom meningar som inte går att översätta till ren svenska och använder onödigt jobbiga kanjikombinationer osv).
Idag blev jag väldigt trött väldigt fort, berodde nog mest på att miljön där vi satt iderligen stördes av reparationsljud i form av borrmaskiner som aldrig ville sluta och som alltid satte igång så fort jag skulle säga nått.
Det är roligt när man märker att människor man i två års tid trott varit dryga viktigpettrar i själva verket är riktigt skojiga och trevliga människor att vistas runt, bara man får chansen att lära känna dom. Tänk vad fel man kan ha genom att ta avstånd. Avstånd, herregud vilka erotiska undertoner det finns i texten vi läser. Eller i alla fall om man översätter den till svenska på det sätt som vi gör haha. Vissa av oss använder ofta gammalsvenska uttryck vilket gör det hela ännu mer komiskt. Men ack så väl det stämmer in sen. Dagens tolkning av de utvalda styckena i självmordsbrevet (som romanen handlar om) handlade mycket om upphetsning, att avancera djupt in och otillfredställda ansikten och allt var det var haha.
Allt skratt varje tisdag från 10-16 gör att man härdar ut.
Visserligen gick det bättre med texanalysen idag, vi håller på att läsa en roman av Natsume Souseki (eller som vi döpte om honom idag; Natsume Töntseki eftersom han i egenskap av författare väljer att jäklas med läsaren genom meningar som inte går att översätta till ren svenska och använder onödigt jobbiga kanjikombinationer osv).
Idag blev jag väldigt trött väldigt fort, berodde nog mest på att miljön där vi satt iderligen stördes av reparationsljud i form av borrmaskiner som aldrig ville sluta och som alltid satte igång så fort jag skulle säga nått.
Det är roligt när man märker att människor man i två års tid trott varit dryga viktigpettrar i själva verket är riktigt skojiga och trevliga människor att vistas runt, bara man får chansen att lära känna dom. Tänk vad fel man kan ha genom att ta avstånd. Avstånd, herregud vilka erotiska undertoner det finns i texten vi läser. Eller i alla fall om man översätter den till svenska på det sätt som vi gör haha. Vissa av oss använder ofta gammalsvenska uttryck vilket gör det hela ännu mer komiskt. Men ack så väl det stämmer in sen. Dagens tolkning av de utvalda styckena i självmordsbrevet (som romanen handlar om) handlade mycket om upphetsning, att avancera djupt in och otillfredställda ansikten och allt var det var haha.
Allt skratt varje tisdag från 10-16 gör att man härdar ut.
Vuxna människor
Omvänt igen, blir nog Ihara Saikakus verkanalys som uppsats ändå, har inte hittat nått åt det andra hållet.
Var på Öland för att fira farmors 86-årsdag...det var en "intressant" helg, helt bortkastade pengar. Varför stannade jag inte i Växjö?!
Redan på rälsen dit dök det upp problem, det var nån kille som inte ville gå av tåget och tjafsade nått väldans med konduktörerna som var tvungen att tillkalla polis som fick föra bort honom, så tåget stod still i över en halvtimme. Den dagen var full av dumma människor. Det är synd att man varken kan välja sina släktingar eller medpassagerare. Även om filmtiteln redan finns så skulle jag göra min version av "Vuxna människor" på det helgmaterialet.
Fasen, jag missade Roast på Berns! Tack och lov för youtube!
Var på Öland för att fira farmors 86-årsdag...det var en "intressant" helg, helt bortkastade pengar. Varför stannade jag inte i Växjö?!
Redan på rälsen dit dök det upp problem, det var nån kille som inte ville gå av tåget och tjafsade nått väldans med konduktörerna som var tvungen att tillkalla polis som fick föra bort honom, så tåget stod still i över en halvtimme. Den dagen var full av dumma människor. Det är synd att man varken kan välja sina släktingar eller medpassagerare. Även om filmtiteln redan finns så skulle jag göra min version av "Vuxna människor" på det helgmaterialet.
Fasen, jag missade Roast på Berns! Tack och lov för youtube!
Riktiga karlar
Hjälp alltså...oroar mig lite inför kandidatuppsatsen jag ska skriva. Vi ska läsa minst 40 s japansk text och skriva mellan 30-40 sidor. Jag har fortfarande problem med att välja ämne, först tänkte jag analysera Ihara Saikakus noveller och dra paralleller till Heianperiodens syn på sexualitet och kvinnosyn...men tänkte kanske att det skulle bli aningen knepigt. Jag gillar litteratur men jag måste nog säga att jag lutar mer åt samhälle och människors beteende.
Så idag när vi tvunget skulle skriva ner ett ämne på Martin-senseis metodikföreläsning så var jag bara tvungen att skriva nått, så jag skrev ner nått om en grej jag studerat i Japan: sexualitetens historia i Japan.
Jag tänkte mest fokusera på hur synen på homosexualitet har förändrats i Japan under århundradena. Typ jämföra mellan Tokugawaeran och Meijierans dåtida syn på saken.
Under hela samurajeran (om man nu vill uttrycka sig så) så ansågs den manliga kärleken mellan samurajer vara den högsta och noblaste man kunde uppnå, alltså var det förbehållet män emellan. Under samma tidsperiod stred våra västerländska riddare för nån näsdukskastande jungfru i nått torn och sjöng ballader för att vinna sin älskades hjärta, som en riktig gentleman enligt Europeiska mått.
Men i Japan, där ansågs man vara en riktig karl om man höll sig med andra karlar, män som umgicks med kvinnor ansågs veka.
Visserligen är denna delen av Japans historia väldigt nedsättande feministiskt sett, men det är ju inget nytt under solen precis, men ack så intressant jag finner det. För efter att Meijiperioden tog vid och västlänningar hade invaderat landet med sina idéer och religiösa läror, då plötsligt blev homosexualitet tabubelagt.
Mycket tack vare viktorianska influenser gissar jag på.
Det är orsaken till denna drastiska mentalitetsreform jag vill ta reda på, men problemet ligger bara i att hitta källor på japanska. Jag har hittat bra böcker i ämnet, men då måste jag antagligen beställa dom från Japan (går åt pengar och tid som jag förmodligen inte har).
Det är lite trubbel men bara jag hittar material ska det inte bli nått problem sen.
Ska åka till Växjö imorgon, men innan dess ska jag träffa E på stan. Ska bli kul, har inte sen henne sen...sist.
På lördag drar jag iväg till Öland för att fira farmors 86-årsdag. Det blir mycket tågåkande för mig. Men det är ju trivsamt, önskar bara att jag upptäckt hur bra det är med sista minuten-biljetter innan, skonsamt mot plånboken.
Ondskan is back! ^_^ Blev oerhört glad av att återse min fickursbärande vän infinna sig på lektionen idag.
Och så ringde dom från Modellab idag också, har ju fått ett gratiserbjudande från dom via Otaku (en tjej jag läste med i A-kursen), så himla snällt av henne att tänka på mig. Ska försöka dra med V på det, vore så himla coolt att ha ett foto på oss två, stylade till tänderna hehe. Visserligen kostar en bild över 300 kr ifall man vill köpa, men det tycker jag det kan vara värt om det blir bra.
Så idag när vi tvunget skulle skriva ner ett ämne på Martin-senseis metodikföreläsning så var jag bara tvungen att skriva nått, så jag skrev ner nått om en grej jag studerat i Japan: sexualitetens historia i Japan.
Jag tänkte mest fokusera på hur synen på homosexualitet har förändrats i Japan under århundradena. Typ jämföra mellan Tokugawaeran och Meijierans dåtida syn på saken.
Under hela samurajeran (om man nu vill uttrycka sig så) så ansågs den manliga kärleken mellan samurajer vara den högsta och noblaste man kunde uppnå, alltså var det förbehållet män emellan. Under samma tidsperiod stred våra västerländska riddare för nån näsdukskastande jungfru i nått torn och sjöng ballader för att vinna sin älskades hjärta, som en riktig gentleman enligt Europeiska mått.
Men i Japan, där ansågs man vara en riktig karl om man höll sig med andra karlar, män som umgicks med kvinnor ansågs veka.
Visserligen är denna delen av Japans historia väldigt nedsättande feministiskt sett, men det är ju inget nytt under solen precis, men ack så intressant jag finner det. För efter att Meijiperioden tog vid och västlänningar hade invaderat landet med sina idéer och religiösa läror, då plötsligt blev homosexualitet tabubelagt.
Mycket tack vare viktorianska influenser gissar jag på.
Det är orsaken till denna drastiska mentalitetsreform jag vill ta reda på, men problemet ligger bara i att hitta källor på japanska. Jag har hittat bra böcker i ämnet, men då måste jag antagligen beställa dom från Japan (går åt pengar och tid som jag förmodligen inte har).
Det är lite trubbel men bara jag hittar material ska det inte bli nått problem sen.
Ska åka till Växjö imorgon, men innan dess ska jag träffa E på stan. Ska bli kul, har inte sen henne sen...sist.
På lördag drar jag iväg till Öland för att fira farmors 86-årsdag. Det blir mycket tågåkande för mig. Men det är ju trivsamt, önskar bara att jag upptäckt hur bra det är med sista minuten-biljetter innan, skonsamt mot plånboken.
Ondskan is back! ^_^ Blev oerhört glad av att återse min fickursbärande vän infinna sig på lektionen idag.
Och så ringde dom från Modellab idag också, har ju fått ett gratiserbjudande från dom via Otaku (en tjej jag läste med i A-kursen), så himla snällt av henne att tänka på mig. Ska försöka dra med V på det, vore så himla coolt att ha ett foto på oss två, stylade till tänderna hehe. Visserligen kostar en bild över 300 kr ifall man vill köpa, men det tycker jag det kan vara värt om det blir bra.
Jag hittade inte Orion, men jag fann min egen stjärna åter
You know one thing? Life can be sweet. Bara man pratar så.
Kollar på sista delen av Svenska Hjärtan Säsong 1. Serien har varit ovanligt bra, funderar på om jag ska lägga ut för den andra säsongen också. Men i och för sig är det ju nått jag kan önska mig till jul sen.
Ikväll blir det ut och jogga och sen om två veckor blir det gymstart för min del. Börjar ju komma i kort-kort-form snart hehe.
Träffade Sayaka i fredags. Vi åt lunch på stan och sen gick vi hem till V och drack te, hon gillar lakritste. Sen följde jag och V henne till hennes lägenhet på campus, på vägen dit började det givetvis att regna. Välkommen till Växjö. Jag måste öva vokabulär märker jag, det går ganska bra att prata japanska men ibland så fattas det så mycket...eller så kanske jag bara inte vågar riktigt. Måste våga göra misstag!
Det blev en lång promenad den dagen, 8 km minst.
Jag skulle vilja gå på nån jazzklubb, en sån där men liveband. Vore trevligt att få komma ut nån gång. Ut och dansa, ta en drink och prata strunt.
Nu spelar min granne piano igen... monotont och tråkigt. Funderar på om jag ska köpa David Batras CD med 12 störiga ljud, haha. Helt genialt påhittat!
Lev idag, vattna dina lyckofrön. Och allt det andra som Leif sa. En klok man.
Kollar på sista delen av Svenska Hjärtan Säsong 1. Serien har varit ovanligt bra, funderar på om jag ska lägga ut för den andra säsongen också. Men i och för sig är det ju nått jag kan önska mig till jul sen.
Ikväll blir det ut och jogga och sen om två veckor blir det gymstart för min del. Börjar ju komma i kort-kort-form snart hehe.
Träffade Sayaka i fredags. Vi åt lunch på stan och sen gick vi hem till V och drack te, hon gillar lakritste. Sen följde jag och V henne till hennes lägenhet på campus, på vägen dit började det givetvis att regna. Välkommen till Växjö. Jag måste öva vokabulär märker jag, det går ganska bra att prata japanska men ibland så fattas det så mycket...eller så kanske jag bara inte vågar riktigt. Måste våga göra misstag!
Det blev en lång promenad den dagen, 8 km minst.
Jag skulle vilja gå på nån jazzklubb, en sån där men liveband. Vore trevligt att få komma ut nån gång. Ut och dansa, ta en drink och prata strunt.
Nu spelar min granne piano igen... monotont och tråkigt. Funderar på om jag ska köpa David Batras CD med 12 störiga ljud, haha. Helt genialt påhittat!
Lev idag, vattna dina lyckofrön. Och allt det andra som Leif sa. En klok man.
Solen lös mellan träden...
och på nått sätt visste jag att en ljusare framtid var att vänta, men inte på vilket sätt.
Men man ska aldrig underskatta att lätta sig hjärta, även om det är svåra saker man vill prata om.
Jag kände mig rent känslomässigt stagnerad, men jag har i alla fall talat ut om saken.
Han förstod mig. Han älskar mig. Men det är som om vi båda vet att det kommer ta slut nån gång eventuellt.
Men jag vill inte tänka på det. "Tänk inte på det" som mitt ex brukade säga. Och han hade nog rätt, för när slutet kom så kom det oväntat och hårt, men jag hade åtminstone inte oroat mig för framtiden utan bara levt för stunden. Och det är nog bäst att göra så.
Jag tänker ta vara på den tid vi har.
Så över till ett annat problem, vilket fack ska man hälla tvättmedel i på maskinen? Jag kör aldrig med pulver så jag vet aldrig hur det ska vara! Och V har ju sin följa-med-dag på sjukhuset idag så han kan ju inte svara i mobilen! Typiskt.
Men man ska aldrig underskatta att lätta sig hjärta, även om det är svåra saker man vill prata om.
Jag kände mig rent känslomässigt stagnerad, men jag har i alla fall talat ut om saken.
Han förstod mig. Han älskar mig. Men det är som om vi båda vet att det kommer ta slut nån gång eventuellt.
Men jag vill inte tänka på det. "Tänk inte på det" som mitt ex brukade säga. Och han hade nog rätt, för när slutet kom så kom det oväntat och hårt, men jag hade åtminstone inte oroat mig för framtiden utan bara levt för stunden. Och det är nog bäst att göra så.
Jag tänker ta vara på den tid vi har.
Så över till ett annat problem, vilket fack ska man hälla tvättmedel i på maskinen? Jag kör aldrig med pulver så jag vet aldrig hur det ska vara! Och V har ju sin följa-med-dag på sjukhuset idag så han kan ju inte svara i mobilen! Typiskt.
Vem bryr sig
om Lady Gaga är dubbelkönad?
Folk är så fåniga nu för tiden.
Hade studiegrupp med mina studybuddies på Humaninsten idag. A har rätt, j-vlar vad vi kan om vi slår våra språkliga huvuden ihop!
Tack för att du finns J! ^_^
Åker till Växjö imorgon eftermiddag, jag vet inte vad som kommer att vara fallet när jag kommer tillbaka till Götet igen.
Wakerukadouka wakaranai, kono ai wo shinjitai
Muri darou, dou suru no
Har skickat iväg en jobbansökan till Norge, är ju lite tidigt men man ska ju vara ute i god tid.
Nu är det joggingdags!
Folk är så fåniga nu för tiden.
Hade studiegrupp med mina studybuddies på Humaninsten idag. A har rätt, j-vlar vad vi kan om vi slår våra språkliga huvuden ihop!
Tack för att du finns J! ^_^
Åker till Växjö imorgon eftermiddag, jag vet inte vad som kommer att vara fallet när jag kommer tillbaka till Götet igen.
Wakerukadouka wakaranai, kono ai wo shinjitai
Muri darou, dou suru no
Har skickat iväg en jobbansökan till Norge, är ju lite tidigt men man ska ju vara ute i god tid.
Nu är det joggingdags!
Hemlösa katter
Det är höst i Göteborg
Jag passerar Kortedala torg
Regnet faller hårt över natten
Över alla hemlösa katter
Låt mig få sova en stund
Bara en liten, liten blund
Jag känner mig lite som en hemlös katt. Jag håller på att bli en sådan.
När jag en gång skrev ett inlägg på lunarstorm beskrev jag en väg kantad av blått, och hur naivt
det säkert var att
tänka att jag skulle vandra den vägen för evigt eller nått åt det hållet.
Nåväl, jag är nog inte naiv, bara slagen till marken av den vidriga realismen. Att vi människor
är så olika, vi klara av olika saker till olika gränser.
Jag mår inget vidare nu, jag har gråtit sen igår kväll. Jag vet varken ut eller in längre.
Ska jag baralösa upp de band som hållit mig trygg i snart tre år?
Var det dömt att misslyckas från början?
Jag trodde
att kärleken kunde besegra allting...
It takes a fool to remain sain.
Kandidat....?
Hela min studieplanering har gått om intet. Jag hade hela tiden trott att avslutad F-kurs betydde kandidatexamen, men det är Magisterkursen, och E-kursen som jag går nu är kandidat. Dessutom räcker det ju inte med att jag läser klart E-kursen, jag måste ju plugga ytterligare 30 hp av nått helt annat för att bli examinerad! Suck...det här hade jag inte räknat med alls. Jag har ju varken vilja, tid eller csn att lägga på ett halvår då jag studerar "vad som helst".
Så som det ser ut nu så kommer jag att läsa E-kursen (krävande, acks så rätt F hade) och sen inget mer inom japanskan på GU, i alla fall inte på ett bra tag. Så i vår blir det till att sticka till Norge och jobba istället, då kan jag åtminstone tjäna ihop en slant så det blir lite enklare att börja plugga igen till hösten. Blir nog Informatörsprogrammet i Växjö...eller Turism i Kalmar eller nått annat uppåt norrlandet.
Första läxan: läs igenom två självmordsbrev/testamente (det är samma ord på japanska) ur ett klassiskt verk. Jag har suttit i nästan tre dagar och försökt översätta det så gott det gick, jag vill gärna begripa själv vad det är jag läser.
Intromötet gick ju sådär...vår nya lärare pratar väldigt snabb och bitvis svår japanska, jag fattade kanske 65% av vad hon sa under hela den timmen. Men det var jag inte ensam om i alla fall. En klasskamrat beskrev det hela på ett träffsäkert sätt "Jag fattar vad hon säger, men jag förstår inte vad hon pratar om" XD
Min jobbintervju vet jag inte vad jag ska tro om riktigt, det kändes inte jättebra direkt, trots att jag fick improvisera lite till och från så gick det väl inte helt knasigt. Men jag ogillar starkt sådana intervjuer, frågorna har man aldrig några riktigt bra svar på. Till exemple: hur reagerar du under stressiga förhållanden? Hur i hela friden ska jag veta det när jag knappt har varit i en jobbrelaterad "stressig" situation? Eller varit stressad överhuvudtaget? Enda gången jag utsatts för stress på arbetsplats var på Öland när jag var 15 år och stod i kassan på krukmakeriet. Första sommarjobbet, tredje dagen, saker och ting kör ihop sig vid kassan och kön bara växer och växer....ja, då blev jag stressad, nästan panikslagen (för chefen var inte heller på plats) men på nått sätt lyckades jag lösa problemet ändå till slut.
Och jag vet ju inte hur jag reagerar nu. Förmodligen tar jag det lugnt och gör det bästa av det. Så det är ju det man får säga.
Hur som helst har de inte hört av sig än. Undrar hur länge det dröjer innan det sker, vill ju kunna åka till Växjö över en helg utan att känna mig tvungen att sitta och vänta i lägenheten ifall de skulle ringa och be mig infinna mig nästa morgon.
Så som det ser ut nu så kommer jag att läsa E-kursen (krävande, acks så rätt F hade) och sen inget mer inom japanskan på GU, i alla fall inte på ett bra tag. Så i vår blir det till att sticka till Norge och jobba istället, då kan jag åtminstone tjäna ihop en slant så det blir lite enklare att börja plugga igen till hösten. Blir nog Informatörsprogrammet i Växjö...eller Turism i Kalmar eller nått annat uppåt norrlandet.
Första läxan: läs igenom två självmordsbrev/testamente (det är samma ord på japanska) ur ett klassiskt verk. Jag har suttit i nästan tre dagar och försökt översätta det så gott det gick, jag vill gärna begripa själv vad det är jag läser.
Intromötet gick ju sådär...vår nya lärare pratar väldigt snabb och bitvis svår japanska, jag fattade kanske 65% av vad hon sa under hela den timmen. Men det var jag inte ensam om i alla fall. En klasskamrat beskrev det hela på ett träffsäkert sätt "Jag fattar vad hon säger, men jag förstår inte vad hon pratar om" XD
Min jobbintervju vet jag inte vad jag ska tro om riktigt, det kändes inte jättebra direkt, trots att jag fick improvisera lite till och från så gick det väl inte helt knasigt. Men jag ogillar starkt sådana intervjuer, frågorna har man aldrig några riktigt bra svar på. Till exemple: hur reagerar du under stressiga förhållanden? Hur i hela friden ska jag veta det när jag knappt har varit i en jobbrelaterad "stressig" situation? Eller varit stressad överhuvudtaget? Enda gången jag utsatts för stress på arbetsplats var på Öland när jag var 15 år och stod i kassan på krukmakeriet. Första sommarjobbet, tredje dagen, saker och ting kör ihop sig vid kassan och kön bara växer och växer....ja, då blev jag stressad, nästan panikslagen (för chefen var inte heller på plats) men på nått sätt lyckades jag lösa problemet ändå till slut.
Och jag vet ju inte hur jag reagerar nu. Förmodligen tar jag det lugnt och gör det bästa av det. Så det är ju det man får säga.
Hur som helst har de inte hört av sig än. Undrar hur länge det dröjer innan det sker, vill ju kunna åka till Växjö över en helg utan att känna mig tvungen att sitta och vänta i lägenheten ifall de skulle ringa och be mig infinna mig nästa morgon.
