regntass

Aj säger jag bara.

Har jobbat idag. Utomhus. Hela dagen.

Jag har en tendens att oftast hamna på sjukvårdsövningar. Det är så kul att bli nedlagd på kall asfalt (eller i bästa fall på gräs) en småregnig och blåsig dag. Ska man dessutom agera medvetslös, då gäller det att vara mentalt stark. Det innebär att man ska vara helt lealös i kroppen och inte reagera på vare sig tilltal, händer som knäpper upp ens kläder i den kalla blåsten och klämmer en överallt på kroppen...eller smärta. För om man blir tillsagd att inte reagera på smärta, då gör man inte det heller. Inte ens när de trycker på den där punkten bakom örat eller gnuggar JÄTTEHÅRT på mitten av revbenen tills de nästan knäcks. Man ger inte ett ljud ifrån sig, för man är ju medvetslös i övningen. När sju-åtta personer dessutom turas om att hålla mitt käkparti i ett järngrepp (män tar generellt ofta i lite extra när de ska skapa fria luftvägar), då är man rätt mör i slutet av dagen. 

Idag var nog en av mina smärtsammaste dagar hittills. Det var nära att jag uppgav lösenordet som alla får lära sig att säga när det helt enkelt gör FÖR ont. Men nej, jag stod emot, den här gången också. Smärta är många gånger en del av jobbet. Jobbet vi figuranter gör är viktigt. Men aj vad man får stå ut med mycket ibland. 

Det här är det bästa extrajobbet jag har haft, det har jag tyckt i alla år. Men det är tur att jag inte har det som heltidsjobb. XD