Japansk musik och indisk mat

Ofta önskar jag att jag hade fötts 10-15 år tidigare. Då hade jag kunnat vara med om mycket spännande. Den musikaliska revolutionen som började i Japan under 80-talet till exempel. Jag hade kunnat se Buck-Tick live när de ännu var unga och kanske inte riktigt så musikaliskt bevandrade som de är idag, men ack så karismatiska.
...Vad pratar jag om? De är fortfarande karismatiska (om inte än mer nu än förr). Jag skulle kunna resa till Japan enbart för att se dem uppträda. Det hade varit dyrt, men värt det. 
 
Vi får ytterligare en go granne att umgås med. Den nya bekantskapen H har nämligen flyttat in hos S & L. Så ikväll blir det film i hennes sällskap. Det blir mupparnas version av Skattkammarön från 1996. 
 
Igår bröt mina smaklökar ny mark på King of India här i stan. Vi tyckte det var dags att testa på det indiska köket lite mer. Men...jag tror inte att jag kommer beställa Chicken Tikka Sizzler igen. Jag kan liksom inte med starka rätter som innehåller både kanel och koriander. Uäh. 
Upptäckte det indiska ordet karai, som antagligen betyder kryddstark, vilket är lite kul eftersom det är exakt samma på japanska. Undrar om karai är ett indiskt låneord från början?  
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0