regntass

Jag tror dagens ros får gå till två vänliga själar på tråkstället (eller ams, kärt barn har många namn). För en gångs skull gick jag därifrån med en förnöjd känsla. Till skillnad från alla nervvrak och dagisfröknar (förlåt, förskolepedagoger) fick jag idag träffa två personer som gav mig positiva vibbar och som trodde att jag inte skulle ha några större problem med att få ett jobb inom en snar framtid. Till skillnad från den idiot som ringde i somras och sa att jag "satt i en rävsax och riskerade att bli långtidsarbetslös" så trodde dessa två att jag med min examen nog skulle få ett jobb trots att jag inte har erfarenhet.

 

Realisten inom mig vet att idioten har rätt till viss del, men jag väljer ju självklart att lyssna på dessa två vänliga själar istället. Det är sådana människor som ger en energi att orka fortsätta. Inte för att min energi är på upphällning, långt ifrån. Jag har ändå bara gått utan ett "riktigt" jobb i ca fyra månader än så länge. Det är inte lång tid. Det är väl klart att det ska gå vägen! I know it!

 

Statliga tråkmånsar, jag minns tyvärr inte vad ni heter, men ni har mitt tack! ^^