Simone

Det var faschinerande för katterna igår när Simone drog in över stan. Vi höll balkongdörren öppen. Aldrig hade de varit med om liknande, det var ett springande fram och tillbaka utan dess like. Ofelia var fullt upptagen med att fånga varje löv som blåste in på balkongen och ta in dem i tv-rummet. Höstlöv är ju det närmsta ett jaktbyte de kommer, om man räknar bort enstaka insekter. 
 
Nu sitter jag och lyssnar igenom Tid Brusa av Schaffer, J:son och Idenstam. Avslappnande avbrott från Spotifyandet. Jag tror dock att CD-skivornas tid snart är förbi, allt ersätts ju med listor på Internet-baserade musiktjänster. Sådana är de nya användarvanorna, åtminstone bland unga. När allt finns lagrat på datorn behöver man bara ett par högtalare och så kan man köra sin förinställda lista när så önskas. Man har inga skivor som tar plats i hyllorna längre. På alla fester körs listorna på repeat, eller så lägger gästerna till låtar själva efterhand. Möjligheterna är (nästan) oändliga. 
 
Jag försöker tänka tillbaka på den tiden då Spotify och alla andra musiktjänster inte fanns. Hur gjorde man då? Hur gjorde JAG då? Spelade jag musik på mina fester (eller födelsedagskalas som det kanske mer ska kallas)? Jag tror inte jag gjorde det så mycket. Kanske att man satte in en skiva i början av spektaklet och sedan glömdes musiken bort efterhand.
 
 
Jag tror att musiktjänsterna har förändrat vår festkultur. Nu är det ju musik HELA tiden när man är på en fest, det får aldrig bli tyst. Spotifylistorna görs oändligt långa och som sagt, man kan själv lägga till musik i kö under tiden. Det har blivit något av en statusgrej och en identitesgrej också. Lägger man till "fel" låt så kan det komma en onykter irriterad kommentar som " Öy! Vem F---N har lagt till denna?!", vilket indikerar att man inte delar samma musiksmak som majoriteten och därför hamnar i utanförskap. Lägger man däremot till "rätt" låt så kan det komma en onykter överraskad kommentar som "Öy! Vem f--n har lagt till DENNA?!" Så man får passa sig lite, beroende på vilket sällskap man befinner sig i, haha ;) 
 
Nåja, det kanske har varit så här under lång tid. Det är bara först nu som jag reflekterar över det. Kanske har jag märkt av det för att jag har blivit äldre, vuxen. Vuxenfester är något helt annat än festerna från när man var 14-15 år. Åtminstone för mig (jag hade en nykter och stillsam uppväxt). 
 
Hemmafester numera har tack vare den ständiga musiken börjat likna den kultur man finner på uteställen. Det är i princip samma sak både hemma och ute. Allting går ut på att lyssna på dunkande musik, berusa sig så mycket det går och försöka sätta in en stöt på någon (om man vill och vågar). Enda skillnaden med att gå ut är att det kostar pengar. Ändå leder jättemånga hemmafester till att folk går ut efteråt. 
...Varför? 
 
Nä, nu får de bli ett avsnitt till av Hem till byn. Är inne på tredje säsongen. Väldans gripande! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0