regntass

Igår var det så den stora dagen, ändhållplatsen för vår utbildning kan man säga. Jag var nära att inte gå på ceremonin och festligheterna, jag vaknade nämligen med halsont. Men när det är en sådan stor och värdefull dag så kan jag inte stanna hemma tänkte jag. Så jag klädde mig i sommarklänning, gick in på ICA och handlade ost (mitt bidrag till champagnefrukosten) och tog bussen till M, något huttrandes och ojandes över att jag förmodligen skulle vara jättesjuk dagen efter. Jag klev in hos M som höll i frukosten och fick lite te mot min ömma hals. Med vätska och halstabletter ska jag väl ta mig igenom dagen tänkte jag. Champagne hade jag ju inte tänkt på att ta med alls, jag hade överhuvudtaget inte köpt någon alkohol för dagen. Lika bra det. 

 

Runt tio-tiden hade alla samlat sig hos M. Vi pratade om framtiden, hade musikquiz och drog i oss mängder jordgubbar, choklad och frallor. Trevligt som det kunde vara. Vid halv tolv drog vi oss bort till Teleborgs slott där ceremonin hölls. Det är väl märkligt, jag har bott här i tre år och inte besökt det slottet först förrän igår. Men det kändes som en högtidlig avslutning, att sluta på slottet. Våra tvåor hade anordnat det hela. Vi fick champagne och snittar, det hölls tal och så fick vi skriva hälsningar till alla i klassen, precis som när man skrev i varandras studentmössor när man tog studenten. Sedan ropades vi fram en och en och tog emot våra diplom och en ros. Vid det här ögonblicket var det tydligen en del som var nära att bryta ihop, fick jag reda på efteråt. Själv var jag inte särskilt känslosam överlag. Det kändes bara fint och stämningsfullt. M höll ett fint tal där han läste en egengjord version av en dikt av Rikard Wolff (som i sin tur gjort en översättning av Baz Luhrmanns låt Everybody´s free to wear sunscreen). Mycket passande tyckte jag.

Sedan togs det miljoner kort utanför slottet. Solen tittade fram och värmde våra själar. Så tog vi farväl av vissa som inte skulle vara med under resten av kvällen. Vi tackade våra lärare H, EL och T (önskar att GP hade varit där) och sedan var cermonin slut. Då gick några av oss hem till E en stund och sedan gick vi tillbaka till M för mellanfest.

Vi satt på hans balkong några timmar och fick lite solbränna och några goa skratt (och spill).

 

Sedan tog vi oss in till stan för att äta middag på restaurangen 4 Krogar som ligger vackert vid sjön. Vid det här laget så var många utav oss rejält dragna, därför kom vi in på de mest absurda samtalsämnen (vilka jag inte tänker rada upp här). Det blev två eller trerättersmiddag för alla. Jag tog tre rätter. Förrätten bestod av gravat renkött (nice!), huvudrätten blev lamm och så tog jag en crème brûlée som dessert. Mycket gott och mycket dyrt. Men ska det vara så ska det.

 

Efter middagen kände jag mig rätt sliten på grund av min hals, så jag beslöt mig för att inte gå ut tillsammans med de andra. Jag tog bussen hem till J och försökte laga min hals med mer te. Så gick jag in på Facebook och såg att F hade lagt upp en video med ett tal vi inte hade fått höra under dagen. 

Som sagt, jag hade inte varit särskilt tårögd under dagens lopp, men när jag såg klippet med Fs fina tal, då brast det för mig. Han summerade våra tre år på ett så vackert sätt och liknade vår klass med Disneyfilmen Micke & Molle. Bara han kan komma på en sådan sak, underbar människa.

 

Imorse vaknade jag, helt kry utan halsont! Otroligt! ^^ 

Idag ska jag låna några böcker på bibblan och sitta en stund på Tufvanängen med Jh. Hon tyckte det skulle vara bra med ett sista änghäng där alla som vill får komma, ifall alla inte hann säga hejdå till varandra igår. Det ska bli trevligt.