Rosa fluff på hjärnan #Zero no tsukaima
Exploding sun, så kass film så att den har Sverigepremiär på kanal 5 XD Jo, vi sitter och tittar på den nu, istället för melodifestivalen. Tydligen så gick bananen och den där nye ungtuppen vidare. Man behöver inte ens följa spektaklet på tv, det räcker med att kolla på twitter. Men jag satt faktiskt bänkad framför melodifestivalen förra lördagen. Det var i ärlighetens namn bara för att se YOHIOs bidrag. Efter att ha lyssnat lite mer på hans låtar och framför allt sett ett klipp där han sjunger i Bingolotto så kan jag konstatera att han är fantastisk. Vilken röst den pôjken har! Han ska bara träna upp tekniken ytterligare för att kunna hantera de där högre partierna. Ge honom några år till så har vi en fullfjädrad svensk Gackt-kopia. Han kommer säkerligen skruva upp intresset för visual kei här hemma :)
Bara väntar på att hans bidrag ska dyka upp på Spotify också. Låten i sig var kanske inte så märkvärdig rent textmässigt, men den sätter sig på hjärnan.
Zero no tsukaima
2006
Vad får man om man blandar Sagan om Ringen med Harry Potter? Jo, då får man Zero no tsukaima. Det är åtminstone så jag ser på historien om Louise (bilden).
Louise går på en trollkarlsskola i en värld i en annan dimension (vars geografiska uppbyggnad liknar Europa). Hon kallas elakt för Zero eftersom hon inte behärskar något av de fyra elementen. Hon är alltså kass på magi. Alla studenter frammanar sin egen ande (spiritus familiaris)...eller husdjur, hur man nu väljer att se det. Louise gör ett försök men frammanar istället en ung kille ifrån nutida Tokyo, Saito.
Saito har inte mycket val än att bli hennes lojale hund (för det är så hon behandlar honom). Han försöker ta sig tillbaka till Japan men upptäcker snart att han i den här världen själv har underliga krafter. Hans egentliga namn visar sig vara Gundalf (see what I mean). Efter ett tag inser han att han är delaktig i svaret till varför Louise inte kan bemästra magi. Serien handlar om deras båda äventyr tillsammans med många andra karaktärer.
Trots att serien lånar mycket av Tolkiens och Rowlings verk så måste jag säga att den här serien är fruktansvärt bra! Kan man stå ut med att 99 % av alla kvinnliga karaktärer (utom Louise) är abnormt storbystade (vilket givetvis skapar komplex för Louise) så kan man njuta av den här humoristiska och väldigt romantiska serien. Zero no tsukaima har i princip allt. Det är en serie som är väl värd att se. Fem av fem fästingbett!
Kommentarer
Trackback
