När drömmar slår in

När man vill någonting riktigt starkt, då brukar det inträffa förr eller senare. Ger man sig fanken på att ta sig från plats A till B så brukar man hamna där till slut.
Igår steg jag upp kl sex och försökte samla mina tankar, men jag var ganska trött så jag gav upp efter ett tag. Hade åkt upp till mormor föregående kväll och stapplat in med en del av livet i ryggsäcken. Min personliga arbetsbörda har inte varit skyhög på sistone men tillräckligt för att kroppen skulle säga till på skarpen. Så jag var rätt medtagen. Hur som helst så tog jag mig in till Göteborg strax innan halv nio, letade upp sceningången på operahuset och anmälde mig i receptionen. Jag insåg då att jag inte ens varit nervös på vägen dit eller när jag nu satt där. Jag undrade varför, men hann inte tänka så mycket på det innan en av mina intervjuare kom ner och hälsade på mig. Japp, nu kör vi tänkte jag. Jag blev satt i ett av kontoren, tackade nej till erbjudandet om kaffe (vilket jag tyst ångrade precis efter, man ska ju alltid tacka ja till sånt vid sådana här tillfällen). Jag fick läsa i personaltidningen och programmet för hösten. Till slut började intervjun med två av de ansvariga på marknadsföring/information/säljavdelningen. De var jättetrevliga och radade upp massor av grejer som de hade behov av från min sida. Det verkade inte finnas någon ände på arbetsuppgifter och exempel på projektabeten! Jag fick intrycket av att de var ett sammansvetsat gäng vars yrkesmässiga åtaganden gick in i varandras, vilket gör att man kan fråga vem som helst om man undrar över något.
Efter en timme av prat, funderingar och skratt frågade de mig om jag fortfarande ville praktisera där nu när jag fått veta lite mer om hur organisationen ser ut, visst ville jag det ^^ Jag blev presenterad för alla på avdelningen och de verkade så glada över att jag ville praktisera där. Även om jag inte får ett definitivt svar förrän i nästa vecka så sade nästan alla som jag blev presenterad för "Nämen åh! Ska du praktisera här? VÄLKOMMEN!" Sen blev jag visad runt i den stora byggnaden, fick bland annat se dekorverkstaden, klädförrådet och området bakom stora scenen. Hon som visade mig runt gick till och med fel ett par gånger, vilket är lätt att göra med tanke på att byggnaden rymmer över 1000 rum. Jag förklarade för henne varför jag sökt mig just till Göteborgsoperan, att jag specifikt vill jobba med kommunikation och kultur, samt att jag själv har teaterbakgrund. "Men...det är ju ett stort plus i så fall" sa hon då. Jag var glad, de var glada. Jag tror jag fattade varför jag inte varit nervös inför intervjun, jag kände det när jag fördes runt bland kostymer, peruker och otaliga spiraltrappor... jag hade kommit hem :)
Från och med att jag får besked så blir det mycket att ta tag i. Busy times! ^^

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0