regntass

Minns en del av ett reportage en ung kille gjorde på svt 1996 när Ringaren i Notre Dame hade premiär. Killen var väl nån form av recensent, han sa att "det är alldeles för mycket sång och musik i den här filmen för att den ska vara bra". Det ÄR ju för fasen sångerna och musiken som gör hela filmen! Han fattade då inte ett jota den pojken.

Ringaren i Notre Dame har enligt min åsikt en utav de vackraste kompositionerna i Disneyfilmens historia.

Bara lyssna på (svenska) versionerna av Heaven´s Light och God help the outcasts så framgår det varför.

Nått annat som slår högt hos mig är ju Skönheten och Odjuret. Det stämningsfulla inledningstemat får mig att minnas när mamma tog mig med på bio när den kom 1991. Jag minns att jag blev väldigt upprörd över att odjuret blev prins igen, jag grät. Jag tror jag tyckte att prinsen inte såg så fin ut. Odjuret var bestämt gulligare! När man lyssnar på soundtracket och kommer fram till Transformation så får jag nästan alltid tårar i ögonen, men numera av mer musikaliska skäl.

Imorgon ska jag och min grupp börja rota i The Body Shop. Vi ska undersöka deras CSR-arbete, det ser jag faktiskt fram emot. Äntligen en uppgift som piggar upp lite!

Ytterligare en sak som piggade upp idag, jag hittade fina skor för ynka 124 kr på rea. Skor att gå ut i, skor att ha till vardags, de är lite allt i allo. Perfekt!

Tänkte förresten på begreppet att "gå ut". Säger man (som ung person) att man går ut idag så innebär det ju väldigt sällan att man går ut i friska luften i naturen. Nej, att gå ut innebär att man tar sig till någon form av festlighet på annan ort eller lokal. Det roliga är ju att dessa festligheter oftast hålls inomhus, så egentligen innebär ju uttrycket att gå ut att man går in. Spelar ingen roll att man "ska ut" på fest eller på dans, dansen är lik förbannat hållen på ett dansgolv under tak och oftast mellan väggar, sommar som vinter. Undantaget är väl dans på brygga eller dansbana. Men sådana bryggor och banor finns inte så många kvar av nu... och framför allt finns inte den yngre generationen där.

Kan det vara så att begreppet "gå ut" har hållit sig kvar från tiden då unga människor faktiskt gav sig ut för att gå till dessa dansbanor och dylikt som de facto var utomhus?

Det vore ju i och för sig ganska löjligt att börja säga "jag ska gå in på fredag". Visserligen är det precis det jag ska göra, men det låter bara förvirrande. In? Vartdå? Jaså ut? Jaha, då fattar jag.