Vaniljte
Två saker jag tycker mycket om just nu: vaniljte och hasselnötskaffe. Kaffe på morgonen och te på kvällen.
En sak jag inte tycker om: När det är söndag sju på kvällen och det ringer på dörren. Utanför står en kille från ett för mig okänt elbolag som försöker övertyga mig om att deras bolag är bättre än det jag har nu. Han pratar så snabbt att jag inte uppfattar hälften och avslutar med ett "förstår du?". Nej, det gör jag inte. Adjö!
Alltså allvarligt talat, jag önskar hellre att religiösa grupper ringer på dörren än dessa förbannade bolagsiglar!
Yrket som "säljare" skulle förmodligen vara det sista jag skulle ge mig in på. Det verkar som om dessa människor alla har en gemensam nämnare, eller en egenskap som man får i den branschen: illa dold bitterhet. Ordet säljare får mig att tänka på stenhård konkurrens och en oförskämd envishet. Hela livet tycks bli ett race mot en själv och alla andra i samma bransch.
Du måste vara snabbare, hungrigare, ambitiösare, fyndigare, mer målmedveten och sälja, sälja sälja!!! Du ska vara positiv, ha massor av energi och egna idéer och vara positiv och ha ännu mer energi och du KAN gå långt för du SKA gå långt för du MÅSTE gå långt för att tjäna några pengar på det här jobbet! Men du vill ju inte bara tjäna pengar, du vill ju ha jobbet för att du är så förbannat POSITIV och har så mycket ENERGI!!!....
Men när de möts av ett "nej" från en potentiell kund så får de genast den där smått irriterade blicken och gnälliga stämman. Purkna säljare stryker omkring i trapphusen och när man öppnar dörren på tredje plan så har de redan fått så många "nej" att de ser ut som "jag hatar mitt jobb, är du intresserad av bolaget som jag representerar?".
Usch...det kan inte vara roligt.
"Är du lycklig men känner att du vill utveckla dina negativa sidor - bli säljare!"
"Har du många vänner men känner att du vill bli anonymt masshatad - börja hos oss på telemarketing redan idag!"
Kommentarer
Trackback
