Mumindialog och the botten is nådd

Muminpappans rika faster Jenny är på besök i Mumindalen. Muminpappan gömmer sig för han är rädd för fastern och hennes pengar. När hon till slut får tag på honom ber hon honom att ta hand om hennes pengar när hon dör. Muminpappan säger då "kan du inte ge bort dem till folk som gillar pengar?"
varpå Jenny blir rosenrasande och muttrar "Bolsjevik!"
 
Livet är som en bergodalbana. Ibland går det upp och då känns allt jättebra. Ibland går det ner och allt känns bara allmänt outhärdligt. Just nu är jag nere. Nu är ett sådant tillfälle då jag helst av allt bara vill lämna studentlivet, bosätta mig i en stuga i skogen och odla grönsaker. Tack och lov går det alltid uppför när man nått botten. Det finns alltid människor som ser till att man åker upp igen.
Det är storm där ute.
Ge mig ork...
Trackback
RSS 2.0