regntass

Realismens värld är en tråkig sådan. Men man vänjer sig alltid.

 

Regnet faller igen över det bergiga landskapet. Jag ser vår hyresvärd irra runt där utanför fönstret, ständigt på g med mobilen vid örat.

Pat Metheny spelar sina toner på gitarren... det passar oerhört bra till den här stämningen och miljön.

Tidigare idag var jag och E ute på en liten shoppingtur, då var det bra hett. Men regnet kommer alltid förr eller senare.

Jag får lust att ut och gå i regnet, sakta under mitt lila paraply och låta tankarna sväva fritt. Eller vandra upp till toppen någonstans bland fjällen. Det tar dock tid. Men nån dag ska jag upp dit.