regntass

Det slog mig häromdagen att utrymmet under trappan i vårt hus här påminner lite om soptippen i den första versionen av Animal Crossing. När man gick dit med sin lilla karaktär så fann man alltid lite nya saker varje dag som ens grannar hade slängt, det kunde vara en soffa, en säng eller en onödig inredningspryl. Precis så funkar det här också. Nästan varje dag står det nått udda objekt under trappan. Det har varit hyllor, kastruller, en gång såg jag en ryamatta och för några dagar sedan så stod det faktiskt en övergiven säng där. Jag undrar alltid vart de försvinner, om det är någon som helt enkelt bara tar grejerna. Det är lite spännande faktiskt, man vet aldrig vad man kan hitta nästa dag.

Idag har vi haft föreläsning om mediaträning och retorik. Nu börjar en kaotisk tid igen. Vi har två grupparbeten på halsen samt tenta nästa vecka. Jag satt med min grupp på bibblan hela eftermiddagen idag, vi är i princip klara med vår Rapport-studie, känns bra. Redovisning på torsdag. Vi satt på det vi kallar Mt Everest: längst upp i bibblan där det inte finns nått syre. Efter tre timmar är man helt bortkopplad från verkligheten. Det nya grupparbetet innebär en förberedelse inför tisdag nästa vecka då vi ska hålla en fiktiv presskonferens. Mycket att göra, ojojoj...men jag ska vara glad att jag inte går programmets inriktning, den skaran har ytterligare grejer att pyssla med nu.

2002

Den här serien tar upp ämnet robotar och relationen mellan människa och robot. Genren är en blandning av sci-fi och romantic comedy. Den är baserad på en manga. Japanska mangaskapare tycks vara oerhört förtjusta i ämnet omöjlig/svår kärlek. Idén med en robot med mänskliga känslor är ju dock inget nytt.

Historien handlar om 19-åriga Hideki som pluggar för att komma in på universitetet. En kväll hittar han en flicka med konstiga huvudprydnader som ligger slängd bland några soptunnor, till synes medvetslös. Han identifierar henne som en pasokon vilket är en android som används som en dator. En människoliknande robot så att säga, vilka är väldigt dyra. Han bär hem androiden och lyckas få igång henne, varpå hon genast blir vänligt inställd till honom. Han döper henne till Chi eftersom det är det enda ord hon kan säga.

Med hjälp av Hidekis granne och en 12-årig robotexpert lyckas Hideki få reda på att Chi förmodligen inte är massproducerad utan skapad för ett specifikt ändamål. Eftersom Chi visar stor tillgivenhet för Hideki drar de slutsatsen att hon är en Chobits, en av de få robotar som har mänskliga känslor och fri vilja. Men varför någon har slängt bort henne är ett mysterium. Chi får lära sig mycket från första början igen och ägnar mycket tid åt att härma Hideki. Under seriens gång utvecklar Chi romantiska känslor för Hideki. Hon hjälper honom så gott hon kan medan han pluggar och lyckas till och med få ett jobb så att hon kan tjäna extra pengar åt honom. Hennes förflutna minns hon inget av...förrän hon börjar läsa en särskild barnbok som på något sätt handlar om Chi.

Givetvis faller också Hideki för den vackra androiden. Men kan verkligen en robot och en människa älska varandra? Det är den stora frågan.

Serien innehåller mycket humor med också allvarliga mörka element, vilket gör detta till en väldigt vacker och bitvis hjärtskärande historia.