Ljuset i tunneln

Körtelfeber är vanligast att drabbas av i åldern 10-25. Så man kan ju säga att jag hann precis.
För er som inte haft det... så här kan det se ut. Så här har det sett ut för mig hittills.
dag 1: Märker att ena halsmandeln är något svullen. Tänker inte mer på det.
dag 5: Halsmandeln fortfarande svullen, börjar bli orolig.
dag 7: Båda halsmandlarna svullna.
dag 8: Upptäcker vita beläggningar på halsmandlarna. En onaturlig trötthet sätter sig i kroppen, gäspar från morgon till kväll. Kroppen allmänt seg, oförmögen att springa. Huvudet tungt. Blir väldigt lätt andfådd. Halsen börjar värka.
dag 10: Svårigheter att svälja föda. Febrig känsla i kroppen. Halsmandlarna svullnar ytterligare.
dag 12: Halsen halvt igensvullen. Oerhört svårt att svälja föda och dryck. Konstant värk i hals och tryck mot hörselgångarna. Svårigheter att artikulera. Mentalt nedbruten, tankar på döden.
dag 14: lätt feber.
dag 16: Smärtan peakar. Omöjligt att sova en hel natt. Halsen bucklig av svullna lymfkörtlar och nästan helt igensvullen gom. Kan inte längre prata. Körtlar lite varstans på kroppen svullnar upp. (här fick jag äntligen starkare medicin)
dag 17: Balansproblem. Febern stiger.
dag 18: Svullnaden går ner lite tack vare medicinen. Börjar se ljuset i tunneln. Minskat tryck i öronen, mindre smärta i halsen. Kroppen utmattad, får blodtrycksfall av att gå i trappan. Men det är lite lättare att leva...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0