Vissa ser bara ut att må dåligt

Spenatplantor alltså...många av de jag hittade på fälten idag såg väldigt förvridna och sjuka ut.
Varför är A alltid borta nu för tiden? Han som vickar för honom i bussen kan ju ingenting om spenat! Plockar fel honplantor och hittar inte till fälten, kör vilse och har absolut noll koll, men hjärtat har han i alla fall på rätta stället. Vi åkte hem till hans fru och åt jordgubbar och...sockerärtor idag.
Vaknade med världens halsont, så jag var tveksam om jag ens skulle bry mig om att jobba, för att inte riskera att smitta andra eller bli ännu värre. Men jag masade mig upp i alla fall, var ju ändå kort dag idag. Halsen gör inte lika ont längre, men jag tvivlar på att det blir nått vidare midsommarfirande för mig...måste bli helt frisk. Med lite Jäger om kvällen så blir nog halsen bra på nån dag.

Åkte till Samsö igår, andra året i rad för mig. Samsö har den fördelen att det tar lång tid att ta sig dit, alltså tjänar man pengar på att bara sitta och sova i bussen på väg till färjan. På färjan kan man sitta och slappa bäst man vill, fälten på Samsö är få och tar inte så lång tid att gå. Men, nackdelarna är dom: man måste stiga upp 4.30 för att hinna åka till färjan som går från Jylland, under tiden man är på ön är allting så hektiskt att man inte har tid för varken paus eller lunch, det tillbringar man i bussen på väg mellan fälten. Plus att det på Samsö blåser som om det inte fanns nån morgondag och trots att fälten är små är de ofta rätt smockade med felaktiga plantor, tunga säckar innebär det.

På Samsö fick vi hjälp av ytterligare folk som egentligen var jordgubbsplockare, de var fransmän, spanjorer och polacker. Mest fransmän, de rökte konstant. Fattar inte hur man kan koncentrera sig på att hitta dubbelkönad spenat och röka samtidigt. De som hamnade i min grupp på ön kunde i alla fall bra engelska, det var det inte alla som kunde tydligen. Jag gick med tre fransmän, C och M. De som gick med H och M förstod varken engelska, danska eller svenska. Måtte ha varit klurigt.

Men igår hade vi i alla fall A som ledare, plus hans kollega M. De satt hela tiden och skämtade med varandra, snackade om Playstation och Nintendo Wii klockan tjugo i sju på morgonen medan vi väntade på färjan och berättade om sina barns senaste inlärda uttryck. När vi skulle tillbaka till Fyn på eftermiddagen hade vi alla lite bråttom. A rivstartade bussen och körde mot en skarp kurva, efter kurvan kommer det två cyklister i bredd mot oss. Anders blir irriterad och säger nått i stil med "eh va faen!", båda cyklisterna har knallgula regnställ på sig så när vi passerar dom kacklar A åt dom som en höna genom det nervevade fönstret! Haha, han är för rolig han.

Tycker folk att man är konstig för att man inte vill äta socker?
För ett par dagar sedan när vi gick hem från Odense stannade några och köpte glass, närmare bestämt alla utom jag och O. Jag satte mig att äta en morot istället, då undrar en av de isländska tjejerna varför jag inte äter nån glass. Jag svarar helt enkelt att jag inte vill äta sötsaker...och då blir hennes följdfråga: "But...how can you live?"
.........................................................jag säger då det. Kan lika gärna börja säga till folk att jag har diabetes eller nått.


Trackback
RSS 2.0