Sista blicken?

Jag vet ej om det idag var sista gången jag såg V innan avresan. Kanske att han kan komma upp till mig och vinka av mig på flygplatsen, om han har tur. Det kändes i alla fall tungt att krama om honom i Växjö och sen se honom försvinna in till sig och jag fick sätta mig i bilen och åka hem. Under de här fyra dagarna han varit hemma hos oss har jag försökt pränta in varje ögonblick och verkligen försökt leva i nuet så mycket som möjligt.
Eftersom vi planerat lite inför sommaren så har vi ju något att se fram emot när jag kommer hem igen, det ska gå vägen även om vi inte ses på kanske 5 månader.

Jösses, det är nästan som om jag bara längtar tills jag kommer hem igen, jag måste ju ta vara på tiden i Osaka! Det är trots allt inte så lång tid jag har på mig att lära mig prata bättre japanska, nu när jag ändå kommer att få snacka mycket med japaner. Jag måste slå om och fokusera på det!

Men ack, kärlek väger tungt.

Idag skedde nått som jag väntat på länge, på förmiddagen ringde det på Vs mobil, det var vår före detta granne i Växjö som ringde och berättade att han sedan en vecka hade nytt boende och att det dessutom fanns rum ledigt på det ställe han bodde. Han undrade om V var intresserad, givetvis var han det. Äntligen kommer han att komma ifrån det där råtthålet han bor i! :) När vi körde till Växjö för att lämna av V kollade jag in köket, skitigare och mer äckelframkallande har jag aldrig sett det! Om jag får hoppas, så flyttar V ut redan imorgon.

Det blir en del saker att göra under veckan inför resan och i helgen ska vi flytta ut mina saker ur lägenheten. Det känns bra att flytta ut, både jag och V kommer att bosätta oss på ett nytt ställe. Starta om. Miljöombyte krävs ibland....defenitivt.


Trackback
RSS 2.0