regntass

Förvirring råder. Vad är det jag vill egentligen?
Tror att många har ställt sig den frågan ett antal gånger.

Igår var jag med E och såg Yes Man. Den var faktiskt rolig och inte alltför "guöööig" som många av Jim Careys filmer har varit. Den fick en att tänka till lite, man borde säga ja oftare, dock inte till allt.

Just nu är det EM i konståkning, den enda sport jag kan bevittna med intresse. Manliga konståkare hehe, fina dom.
Skulle dock inte kunna tänka mig V i tajta trikåbyxor snurra runt på isen, nä då sitter jag hellre på läktaren medan han spelar hockey...även om jag för länge sen lovade mig själv att aldrig hamna i den situationen. Jag vet inte varför jag tänkte så, förmodligen föddes tanken när jag såg scenen i Fucking Åmål där tjejerna kollar på killarnas hockeyträning. Såg himla tråkigt ut.
Men vad offrar man inte för kärlekens skull? 
Ibland får till och med kärleken komma i kläm lite för att allt ska gå ihop i slutändan.

Nu är det fyra dagar kvar tills jag åker iväg, måste få tag i S och bestämma tid då vi ska ses på Landvetter, men hon svarar ju aldrig! Hon är väl ute med hästen så mycket som möjligt antar jag...

Jag saknar redan min V. Hehe, här har man inte ens lämnat landet och så känner man redan så här.
Kärlek är sannerligen så mycket mer än bara fortplantning...

Hm...känns som om jag ska få hicka, ska nog gå och lägga mig.