Jästsvamp står för 75% av solbrännan
Friday the 13:th del 7 "New blood".....se inte den. Den är inte bara extremt dålig, den frammanar också en del konstiga drömmar, i alla fall hos mig. Det var länge sen jag hade en mardröm som denna.
Jag, min familj och familjen W var ute på landet någonstans och skulle övernatta i en liten stuga av sten. Det ryktades om att en riktig vampyr levde i området. Alla vi "barn" (vi såg ut att vara mellan 10-14 år) satt utanför stugan och snackade om den här vampyren, huruvida skrönan var sann eller inte. Det blev mörk kväll. Så kom en gammal man utmed en grusväg och vi frågade honom om saken. Han pekade över stugan och sa att vampyren levde en bit åt det hållet och varnade oss för att gå dit om natten. Pojkarna ville givetvis genast gå dit, jag var ganska rädd vid det här laget. Men vi gick åt hållet mannen hade pekat och kom snart fram till en äng med en stenmur med nån sorts upphöjning i, jag tror jag skymtade en dörr nånstans.
Då såg vi något komma bortifrån gärdets andra sida, en lång gestalt i mörk kappa med huva. När han såg oss blev det en väldig fart på honom. Han sprang, vi sprang så gott vi kunde. Plötsligt märker jag att det är flera personer ibland oss, massa Molkom-folk springer kors och tvärs med oss. Vampyrens huva har åkt av och hans groteska anlete visar sig (jag behöver väl inte beskriva hur Jason Voorhees ser ut, men ungefär så). Vampyren börjar jaga oss med motorsåg. Han får tag i flera personer och huvudena flyger och blodet skvätter i väldiga mängder, folk skriker. Jag har kommit till insikt om att vampyrer verkligen existerar och att man inte längre kan tvivla på vare sig spöken eller andars existens längre.
På något sätt klarar jag mig från galningen med motorsågen. Jag springer tillbaka till stenstugan och gömmer mig därinne tills det blir morgon. Då solen stigit upp hör jag folk som pratar utanför. Det är D, A och M som bär flaskor i händerna, de är något packade. De går in till mig och rummet förvandlas till nån sorts allmän toalett med svarta gummislangar som sticker upp här och var ur golvet, toalettbåsen är gröna och golvet kaklat. D sätter sig ned på golvet och säger nått om att det inte är bra att dricka på toaletten med irriterad stämma. M skjuter in med att säga att det åtminstone är bättre att dricka alkohol än sukralos, för jästsvamp står för 75% av solbrännan. Jag fattar inte vad hon menar med detta påstående, men litar på att det stämmer.
Det visar sig att de varit ute under natten och hittat en annan vampyr, nämligen S. Vi går ut ur stugan och de andra tar mig till stenmuren igen. Där står S och ser lite lätt förlägen ut. Det står klart att hon inte tänker bita nån av oss, vi är ju hennes vänner. Jag ser två röda bitmärken på hennes hals. Hon blev infekterad av nån annan vampyr längre bak i tiden. D tar tag i henne och visar mig hennes nacke, på den finns två tatueringar, som ett bevis för var hon blev infekterad förklarar han. Där står "Korea" och "Ashton Kutcher". Aha, tänker jag. Har hon varit så långt bort?
Så plötsligt dyker galningen med motorsågen upp igen, natten har fallit över oss. Jag ser hur mina vänner sågas upp och hur S springer bort i natten. Vampyren tittar på mig med sitt hemska ruttna ansikte och ler, regnet börjar falla och åskan går.
Vid det här laget är min puls så hög att jag vaknar och märker att det ösregnar utanför fönstret, klockan är säkert fyra på morgonen. Efter ett tag försvinner bilden av det gröna äcklet framför mig. Men jag vågar inte röra mig på en stund, det är för mörkt i rummet fortfarande. Jag låg och lyssnade på regnet och lyckades snart somna om.
Puss.
Jag, min familj och familjen W var ute på landet någonstans och skulle övernatta i en liten stuga av sten. Det ryktades om att en riktig vampyr levde i området. Alla vi "barn" (vi såg ut att vara mellan 10-14 år) satt utanför stugan och snackade om den här vampyren, huruvida skrönan var sann eller inte. Det blev mörk kväll. Så kom en gammal man utmed en grusväg och vi frågade honom om saken. Han pekade över stugan och sa att vampyren levde en bit åt det hållet och varnade oss för att gå dit om natten. Pojkarna ville givetvis genast gå dit, jag var ganska rädd vid det här laget. Men vi gick åt hållet mannen hade pekat och kom snart fram till en äng med en stenmur med nån sorts upphöjning i, jag tror jag skymtade en dörr nånstans.
Då såg vi något komma bortifrån gärdets andra sida, en lång gestalt i mörk kappa med huva. När han såg oss blev det en väldig fart på honom. Han sprang, vi sprang så gott vi kunde. Plötsligt märker jag att det är flera personer ibland oss, massa Molkom-folk springer kors och tvärs med oss. Vampyrens huva har åkt av och hans groteska anlete visar sig (jag behöver väl inte beskriva hur Jason Voorhees ser ut, men ungefär så). Vampyren börjar jaga oss med motorsåg. Han får tag i flera personer och huvudena flyger och blodet skvätter i väldiga mängder, folk skriker. Jag har kommit till insikt om att vampyrer verkligen existerar och att man inte längre kan tvivla på vare sig spöken eller andars existens längre.
På något sätt klarar jag mig från galningen med motorsågen. Jag springer tillbaka till stenstugan och gömmer mig därinne tills det blir morgon. Då solen stigit upp hör jag folk som pratar utanför. Det är D, A och M som bär flaskor i händerna, de är något packade. De går in till mig och rummet förvandlas till nån sorts allmän toalett med svarta gummislangar som sticker upp här och var ur golvet, toalettbåsen är gröna och golvet kaklat. D sätter sig ned på golvet och säger nått om att det inte är bra att dricka på toaletten med irriterad stämma. M skjuter in med att säga att det åtminstone är bättre att dricka alkohol än sukralos, för jästsvamp står för 75% av solbrännan. Jag fattar inte vad hon menar med detta påstående, men litar på att det stämmer.
Det visar sig att de varit ute under natten och hittat en annan vampyr, nämligen S. Vi går ut ur stugan och de andra tar mig till stenmuren igen. Där står S och ser lite lätt förlägen ut. Det står klart att hon inte tänker bita nån av oss, vi är ju hennes vänner. Jag ser två röda bitmärken på hennes hals. Hon blev infekterad av nån annan vampyr längre bak i tiden. D tar tag i henne och visar mig hennes nacke, på den finns två tatueringar, som ett bevis för var hon blev infekterad förklarar han. Där står "Korea" och "Ashton Kutcher". Aha, tänker jag. Har hon varit så långt bort?
Så plötsligt dyker galningen med motorsågen upp igen, natten har fallit över oss. Jag ser hur mina vänner sågas upp och hur S springer bort i natten. Vampyren tittar på mig med sitt hemska ruttna ansikte och ler, regnet börjar falla och åskan går.
Vid det här laget är min puls så hög att jag vaknar och märker att det ösregnar utanför fönstret, klockan är säkert fyra på morgonen. Efter ett tag försvinner bilden av det gröna äcklet framför mig. Men jag vågar inte röra mig på en stund, det är för mörkt i rummet fortfarande. Jag låg och lyssnade på regnet och lyckades snart somna om.
Puss.
Trackback
