Hört på resande fot
Konversation mellan mor och 4-årig dotter på buss mellan Oslo och Göteborg.
D- Han har inga vänner men han har kompisar.
M- Jaså? Men du vet väl att vänner och kompisar är samma sak?
D- Nä, det är det inte.
----------------------
M- Man får skoja, men inte luras.
D- Man får inte skämta heller.
----------------------
M- Sluta nu! Du är faktiskt 4 år!
D- Men jag vill ha den!
M- Om du fortsätter gnälla så här så blir du utkastad från bussen.
D- Va?
M- Ja, då slänger de av dig!
(Det kan inte vara lätt att uppfostra barn idag när föräldrar inte ens kan hålla koll på sina egna värderingar. Notera mellersta delen.)
-------------------------
Konversation över telefon mellan två förmodade gymnasiekillar på buss 7.
- Adde kom igen! Du kan ju inte sitta nykter en lördagkväll, skärp dig! Det fattar du väl!...Men lägg av. Fan va lame!...Du kan ju spela sex dagar i veckan sen! Jag måste tröstfesta lite nu när jag inte fick spela match, tänkte försöka dra ihop lite folk. Det är ju alltid kul när du är med. Kom igen!.... Men alltså.... så jäkla trist. Lame.....jaja, jag ska inte tjabba på dig. Men alltså allvarligt, du kan inte sitta hemma och spela både fredag och lördag! Fan asså.....så jäkla lame! Kom igen då! Du kommer bli festsugen när du tar första klunken. Jag lovar dig! Om inte jag minns fel så har jag några elefant stående hemma hos mig...jaha?.... nähä?... men fan va lame!
(Det är alltså numera oacceptabelt att sitta utan alkohol i blodet under veckans sjätte dag. Fylla är lika med socialisering och relationsstärkande. Medelåldern för tröstdrickande sjunker dramatiskt. Att tjabba är att tjata, vilket var nytt för mig. Och... var det inte meningen att han inte skulle tjata mer på den andre som inte ville? Varför har han då så svårt att sluta? Modeord just nu: lame.)
There and back again
Torsdag: Forma-dagen. Först arkeologdravel med dinosaurie-referenser... sedan säger de rätt ut att utbildning egentligen inte behövs. God lunch. En föreläsning som jag redan hört, dock mer upplivande än förmiddagens. Sist en kulturelitist som malde på om sin konsthall. Jag var inte lika körd som resten av åhörarna, eftersom de var kulturmänniskor som inte skulle få några jobb... sas det.
Satte mig på ett tåg till Göteborg. 90 minuter försenat vid framkomsten. Övernattning hos K.
Fredag: Sov tre timmar, upp vid fem. Satte mig på en buss till Oslo. Framme i Oslo lyckades jag ta mig till Hagegatan där likningskontoret låg... eller hade legat fram till precis nyligen enligt mannen i godisaffären. Det nybyggda kontoret låg i själva verket precis vid busscentralen. Det var bara att knalla tillbaka. Mannen rådde mig att ta t-banan tillbaka. Det hade tagit mig 9 minuter att ta mig från busscentralen till Hagegatan... så det var ju bara att gå 9 minuter tillbaka, var ju inte så långt. Dessa norrmän tycks uppleva långa distanser i stadsmiljö som väldigt krävande.
In på det massiva moderna skattehuset. Aningen lång väntetid, men servicen var inget att klaga på. Tvärt om.
Bussen tillbaka till Götet. Mission accomplished. Fika på stan med K. Exorcisten, te, kakor och filosofi på kvällen.
Lördag: Vandring i Botaniska Trädgården, många gröna skott och söta tillskott med tillhörande föräldrar. Sushi på Linnégatan. Tåg tillbaka till Växjö. Ett glas vin framför Top Gear...perfect ending.
Nu ska jag bara ta en dusch och sova ut ordentligt så kan jag börja med verkligheten imorgon.
Jag visste det!
Ha! Jag fick mitt första tenta-G! Jag kände det på mig ^^. Luddiga frågor ger luddiga svar. Gôtt att ha det överstökat. Nu är det nytt paper på gång, läsa läsa läsa.
Snart ska jag gå på ett DIK-möte, blir intressant att se vad de har att säga. Mycket cv-prat förmodligen. Får se om jag tar mig en tur bort till kulturskolan och lyssnar på musiktävlingen som D ska delta i sen. Vore en "kul tur" som en lutfisk sjöng en gång på Östersjö.
...Ja, that´s it.
Mysko
Tänk, ibland tror jag att saker händer enbart för att jag vill att de ska hända. Mysko, oförklarligt, magiskt?
Jag tänker en tanke där jag uttrycker en önskan om något, så tar det inte många sekunder innan det slår in...precis så som jag vill. Jag kan inte förklara hur det sker. Måhända är det nån sorts undermedveten telepati.
Det duggar lite smått utanför, typiskt vårväder. Härligt är det. Ljudet av regn som faller mot marken är mitt favoritljud här i världen.
Jag såg Tangled igår. Trevlig film. Jag diggar hästen, han äger.
Jag längtar till torsdag, då är det Forma-dagen här med en massa gästföreläsningar. Jag ska gå på en som heter "Varför man inte ska jobba med kultur", låter helt i min stil. Svara mig på det, varför ska jag inte jobba med kultur? ^^
Så ska jag packa lite lätt och sätta mig på tåget till Götet på kvällen sen. Tror jag ska åka i mina sneakers, aldrig att jag travar omkring i Oslo med klackar igen! Förra gången kunde jag nästan höra fötterna kvida.
Tankar för dagen...fast utan Mark Levengood
Varför ska alla ha migrän stup i kvarten?! Många i klassen som har det tydligen.
Vad beror det på? Måste vara oerhört jobbigt. Idag var det bara jag och S som satt och skrev ihop vårt paper för en hade migrän, en hade magsjuka och en hade drabbats av en resa till Barcelona.
Vi fick ihop det i alla fall. Imorgon är det seminarium.
Nu skiner solen, termometern visar nästan 12 grader ute. Jag känner mig som Lilla Ida och vill bara springa runt utomhus. Är det vårkänslor eller nervositet inför kommande tider eller dåligt samvete för att jag inte sitter med näsan i en bok just nu?
Mitt gröna gunpowder står och drar på golvet. Tackar mänskligheten för upptäckten av te.
Tänker på te hemma hos L under mellan och högstadiet. Te, nudlar...och mackor stekta i smör och socker! Vad i hela friden tänkte vi med?!!! Det må vara hur gott som helst men man sabbar ju magen och tänderna totalt! Anna Skippers värsta mardröm! XD Hehehe... those were the days.
Då var vi ännu barn som inte behövde tänka på Glykemiskt Index, kalorier och allt det där som räknas som så viktigt nu. Överallt ser jag det, uppmaningar till att bli "plattare, slimmare, tajtare, tappa 5 kg på endast två veckor om du köper vår tidning och får en ful scarf för 29 kr". "Så äter du rätt/ så förbränner du fett/ så äter du rätt fett". "Sov dig smal/ät dig smal/ tänk dig smal (?)"
Nästan samma rubriker på alla tidningar och modemagazin. Det är väl bra i sig, den här hälsovågen som ligger och kluckar mot vår strand och tar sig in med tidvattnet längre och längre. Men ibland kan man känna sig något översvämmad.
Jag tänker så här, jag är ute och går/springer några gånger i veckan... och så tar jag mig en kaka och är glad.
En gråmulen söndag
Idag har jag skrivit ut biljetter och kartor på bibblan, läst lite här och där, lagat version 1 av en currysås, lyssnat på regnet och tittat på Stockholm-Båstad. Rätt märklig dialog men det verkar vara värt att se resten av. Det är allmänt grått idag. Ikväll ska jag ta en runda runt sjön.
Nu längtar jag efter sommaren. Var jag än befinner mig tror jag livet kan bjuda på en och annan solglimt. På torsdag bär det av upp till Götet och sen vidare "över gränsen" hehe. På lördag blir det nog Botaniska Trädgården med K. Får se vad vi kan hitta på.
Såg Toy Story 3 häromdagen. Jag hade inte förväntat mig att en barnfilm kunde vara så hemsk och så mörk som den är vid många tillfällen. Jag skulle blivit livrädd och storgråtit om jag satt som liten i en biosalong och såg den. Fördömda apa...
På den gastronomiska efterkälken
Idag har jag fyndat lite. Skaffade mig träningskläder på Åhléns för ett väldigt bra pris. Nu börjar kvällarna bli så ljumma att jag kan springa runt sjön.
Nu har jag nästan alla böcker, bara dansken kvar att invänta. Kände mig stressad över att läsa fem tegelstenar på en månad, men med våra seminarieupplägg lär det inte bli för svårt...hoppas jag. Läsviljan tryter just nu, men jag har åtminstone gjort vad jag ska till första seminariet.
Jag var tvungen att ställa in en hel dag på länsmansakademin för ett seminarium längre fram, lite synd...mycket extra slantar som försvann där. Men studierna måste ju gå först.
Just nu vädrar jag lägenheten från ugnens stekos. Lagade vitlökskyckling och ris till middag. Jag tror jag ska försöka mig på att göra en currysås imorgon till resterna. Kokboken kan vara nog så inspirerande. Allvarligt, jag måste lära mig att laga mer mat. Hur många år har jag inte sagt det då? Många.
Utifrån hör jag glada röster. Folk har väl börjat förfesta inför att gå ut på Sivans.
Nä, nu blir det snart The Big C. Men innan dess ska jag sätta färgglada klisterlappar i mina böcker.
Slutet på en vacker fabel
"... och fågeln flaxade bort, bort från blommans äng. De skulle alltid förbli vänner tänkte blomman och slöt sina blad för natten. Solen skulle ånyo gå upp och le mot en ny gryning."
Papper, papper och paper
Och så var hamstern inne i hjulet... känner mig lite stressad över den här kursen. Undra på att vi har en bok som heter "Det ordnar sig".
Jag vill ha min bok av Miller! Varför dyker den inte upp? Vi ska ju ha seminarium på den nästa vecka! Blir väl att sitta på bibblan imorgon antar jag.
Suck...
jag måste nog gå till ICA.
Att uppleva
Läser en bok som heter Yarden. Helt fantastisk, det mesta går rätt in i mitt hjärta, jag känner igen mig i tankesättet. Författaren delar till och med min kärlek för tågstationer. Sen är det också saker som jag inte kan relatera till, som tur väl är.
Livet handlar mycket om att leva, men jag tror att det handlar än mer om att uppleva. Att gå i skolan, att städa sitt bo, att handla på ICA...det är att leva. Men att uppleva, det är nått annat, för mig i alla fall.
Att stå och putsa vinglas halv ett på natten och lyssna på dansk rap i ett hotellkök.
Att försätta sig i en idiotisk situation mitt ute i ingenstans och skratta åt det i brist på annat.
Att åka taxi i Japan med en helt främmande människa och en chaufför som varken vet ut eller in.
Att diskutera den skånska dialekten med en japansk familj.
Att våga säga de där orden.
Att höra hur brandsläckarn går av och se hur hela köket blir vitt på några sekunder.
Att försöka styra en häst genom att efterapa vad man sett på tv.
... då upplever jag.
Arbetsdille
Jisses vilket arbetsdille man kan få ibland! Jag tror man har mer ork och vilja att företa sig saker när det är vår än på mörka vintern.
Jag har vart inne i stan och fått lite saker fixade, köpt tågbiljetter kors och tvärs, ringt till norska skatteverket, deklarerat på nätet, tvättat, tömt min pappersinsamling (det var ett par kilo) och faktiskt satt mig ner och sorterat alla papper i min "viktiga kasse". Nu sitter alla skolbetyg, fakturor, kontrakt och övriga dokument i prydliga mappar. Ja, jag borde ha gjort det för flera år sen, men vuxenpoängen (eller förnuftet) trillar in succesivt.
Nu måste jag bara beställa två böcker till, men jag tror jag väntar till efter morgondagens lektion så jag kan bekräfta att det är rätt böcker.
Jag hade fel, jag behöver inte ta mig ända till Bö för att ansöka om skattekort. Det räcker med att jag tar en tripp till Oslo. Så mycket tid och pengar det spar!
Imorgon kommer sista delen av Earth´s Children ut: The land of painted caves. Som jag har väntat på den. Får se om jag köper den på engelska eller svenska.
Tillbaka i värmen
Så var man tillbaka i den gröna expansiva staden. Tillbaka i min uppvärmda lägenhet med behagligt tempererade golv. Mina rökinpyrda risdragarbyxor hänger på tvättlinan och får hela rummet att dofta vårkväll. Nu är mammas och pappas trädgårdsmässiga 30-årskris bortsågad och till viss del uppeldad.
Jag sitter och lyssnar på stilla jazz och sommar-valser, tyst så att inte grannarna störs. Jag vet inte hur mycket min modesta musik-volym stör egentligen. Men i brevlådan låg information om att vi alla måste respektera våra grannar... och att vi ska se upp för vägglöss som tydligen invaderat vissa lägenheter på campus.
Imorgon ska jag deklarera på norska, det verkar inte så knepigt faktiskt. Det blir en hel del sysslor imorgon.
Detta vill jag ha just nu
- Ny pyjamas
- Våffeljärn
- Pajformar
- Ny väska/bag för mina block
Grahamsvåfflor
Days of our 9 lives, avsnitt 235.
Couscous är ute och dejtar sin nye pojkvän Rufus. Hennes tre söner Bugge, Salle och Sasse lever livet och njuter av familjekonsernen Verandans inkomster. Couscous äldre bror Maxe gillar dock inte hennes nya pojkvän som gör intrång i Verandans verksamhet. Maxe trilskas med både Rufus och en ytterligare av Couscous beundrare: Mange. Mange har lyckas sätta sig in i företaget och beräknar att kunna slå ut både Rufus och Maxe ur leken så att han obehindrat kan snärja Couscous och bli enväldig chef över Verandan. Efter ett långt tvistande med Mange tvingas Maxe erkänna sig själv slagen... för den här gången.
I nästa avsnitt: Samma sak.
Det var våffeldagen igår. Men vi gör våfflor idag istället, det passade bättre så. Jag har fixat ihop smeten, liknar mest gröt än smet om jag ska va ärlig, blir så om man kör med grahamsmjöl för att få det lite matigare.
Snart får jag upp till Götet och vidare till vårt grannland för att fixa med mitt skattekort. Likabra att få det gjort ifall inget händer på sommarjobbsfronten här. Typiskt att man måste ansöka om det på plats bara, tar sån tid och pengar bara att ta sig dit! Men men... då får jag chans att hälsa på K som jag ska sova över hos. Har inte sett henne sen Molkom. ^^
Vad jag saknar Götet...
Ännu en dag.... ännu en tenta
Tuggar på Läkerol Acerola... det smakar som isglass från barndomens svunna somrar.
Jag avslutade min överdagententa för nån halvtimme sen. Usch säger jag....usch. Min oro var befogad.
Så har vi salstenta om en månad, jag fattar inte hur jag ska hinna läsa fem böcker till dess!
Jag måste beställa de två sista böckerna, om bara vår lärare kunde svara på mitt mail nån gång!
Det är inte utan att man börjar nynna på Brandsta City Släckers gamla slagdänga
kom o ta mig långt härifrån, långt härifrån, långt härifrån!
Parting is such a sweet sorrow
Har precis gått 30 min på gå-bandet. Är slut i benen och huvudet. Men gôtt med lite motion.
Ny favorit i frysen: IKEAs köttbullar. Det ska jag ta till lunch idag.
Jag kan inte äta bananer längre :(
I nästan 20 år var jag allergisk mot mycket. En kamp med tårar, salvor och obehag. Jag vågade utmana ödet ibland men det var att spela russian roulette varje gång (speciellt över julhelgen). Till sist hade alla allergier gett sig av och jag var fri att inta i princip vad som helst....och så drabbas jag av detta nu! Varför?!!!
Imorgon är det överdagenskrivning. Å hej vad kul -_-
Men solen skiner ändå på en liten stuga.
Så tänker jag ibland
Ibland får jag lust att ge upp det moderna samhället. Dokumentärer som "Ett annat sätt att leva" stärker ytterligare den känslan. Det är något väldigt fel med vår värld här i väst, när vi mår som vi gör på grund av saker som inte borde finnas egentligen. Saker och ting kunde vara så mycket enklare, men vi gör det svårt för oss.
Tänk att bara sitta ute i en skog, bo i en hydda och skaffa mat på egen hand...utan leverantörer och pengar inblandade. Att känna att man samexisterar med naturen och dess varelser. Att leva och andas i det gröna, att bara finnas till...utan tanke på studielån, tentor, yrkesval och val överhuvudtaget. Vi har alldeles för mycket att välja på i vår värld. Jag tror att det ställer till med mer problem än det hjälper.
Moderaterna snackar om större valfrihet, jag säger: ut i skogen med er!
Så tänker jag ibland.
Valnötsbröd
Brödbak råder i huset. Valnötsbröd är på gång. Kaffebryggaren bubblar och väser i köket. Tv:n visar skidåkande män med bössor på ryggen. Om man inte visste hur skidskytte går till så skulle man lätt kunna tro att dessa bössor var ämnade för annat ändamål. Skidskytte förresten, märklig sport. Inget jag hoppar högt av. Ge mig simhoppskytte, då kan det börja bli spännande.
Idag blir det kultur på tv, Lars Molins Midvinterduell.
Nu blir det fortsatt degjobb.
Pilgrims and saints
Förbannade snö! Så fort jag börjar skymta snödroppar i trädgården så kommer ännu mer snö och täcker dom! Attans var ordet.
Imorse såg jag Romeo och Julia från 1968 med Olivia Hussey och Leonard Whiting. I mitt tycke den bästa versionen som finns! Jag blir så gripen av de unga skådespelarnas prestationer. Leonardo DiCaprio och Claire Danes kan slänga sig i väggen! Här är det minsann glödande passioner! Jag minns hur det var att vara kär i tonåren ^^. Den typiska ungdomskärleken där hela livet kretsar kring en enda person, där känslorna är så svallande att livet känns hopplöst när man är ifrån varandra och meningslöst ifall man riskerar att skiljas åt för evigt.
Rulltårta med kaffe o klös
Nu dräller sommarjobbannonserna in, äntligen börjar det synas lite trevliga saker. Har sökt jobb på en båt, hoppas hoppas...som jag har drömt om en sommar i skärgården!
Idag var jag på visit hos syster Ester, jag är glad att hon finns :). Det var trevligt som alltid, jag fick till och med en autoklös av lilla Monika. Kaffe o rulltårtsrep med prat om livet, ack dessa ljuva stunder.
8 dagar kvar till tentan, ca 60 sidor kvar att läsa. Jodå, det ska gå...hur tråkigt det än är just nu.
Jag stör mig fortfarande på folk som uttalar baguette som "baguätt", jag blir tydligen aldrig av med språkpolisuniformen. Det uttalas bagätt! Slopa det förbannade u:et nån gång!
Och FFS det uttalas Shinjuku och inte Shinjåkå! Folk som rapporterar från Japan borde åtminstone kunna sådant...tycker jag.
Stylad...stylead...stajlad?
Stan är sig lik. Solen värmer de bekanta gatorna. På torget står folk och säljer blommor och bakverk. Utanför Flaggen möts gubbarna och hostar med varandra. Nog är våren på väg alltid.
Idag har jag klippt mig, blev jättesnyggt. Sen gick jag på make up-lektion och blev stylad till tänderna (nästan). Nu ser jag 5 år äldre ut, äntligen ser jag ut som 24. Har hittat en snygg sommarklänning på h&m också, ska bara välja färg med mammas hjälp. Antingen menlös blaskrosa eller brun blom-mönstrad. Jag gissar på att det blir den senare, synd att den inte fanns i nån annan mer direkt passande färg. Men den här klänningen måste jag ha, det är så sällan jag hittar en modell som passar mig!
Jag vet hur det måste kännas att gå miste om vackra blåmesar Ester, man måste ta chansen när den gives!
Idag har jag klippt mig, blev jättesnyggt. Sen gick jag på make up-lektion och blev stylad till tänderna (nästan). Nu ser jag 5 år äldre ut, äntligen ser jag ut som 24. Har hittat en snygg sommarklänning på h&m också, ska bara välja färg med mammas hjälp. Antingen menlös blaskrosa eller brun blom-mönstrad. Jag gissar på att det blir den senare, synd att den inte fanns i nån annan mer direkt passande färg. Men den här klänningen måste jag ha, det är så sällan jag hittar en modell som passar mig!
Jag vet hur det måste kännas att gå miste om vackra blåmesar Ester, man måste ta chansen när den gives!
