Karl-Oskar-dagarna
Jag kommer väl snart bli stammis på arbetsförmedlingen. Minsta lilla missförstånd så måste man in personligen och visa upp sig, för att bli påanmäld till en a-kassa... som man inte är berättigad till ändå. Nåja, man kan ju alltid försöka skratta åt eländet.
Skratta åt eländet och fortsätta tro på framtiden. Fick nys om ett extraknäck idag som kanske blir av för min del, kanske.
I vilket fall, idag sparkar Karl-Oskar-helgen igång. Stan är packad med människor, om några timmar skulle jag tro att en hel del av människorna är packade. Karuseller, langosstånd, spelmaskiner och organisationstält pryder gatorna. I Linnéparken står en polsk glassbil parkerad och säljer alla sina frysvaror för 10 kr st. Programmet för dessa tre dagar är fullspäckat med musik och festliga evenemang. Vid Stortorget har redan flickdrösen klamrat sig fast vid kravallstängslet framför stora scenen som ska fyllas med Robin Stjernberg om ett antal timmar. Jag är glad att vi inte bor i centrum. Tänk vilket oväsen!
Det är inget fel på dig eller din sångröst Stjernstatus. Jag syftar mera på basdunket och oväsendet av det östrogenstinta slaget.
Det kommer en massa andra artister också, bland annat State of Drama och Tommy Nilsson. Det är nog de enda jag skulle kunna tänka mig att se.
Men...jag gitter icke. Med tanke på hur mycket människor det var i centrum vid tre-tiden idag (när jag och J var nere en sväng) så kommer det väl vara helt knôkat ikväll.
Åh vad fästingbett kliar! 12 dagar på Öland må ha varit gott för själen, men fasiken vilket pris man får betala! Hela jag är rödprickig av bett från allehanda ölandskryp.
Men, förutom massa insektsbett så har jag även fått skatteåterbäring från Danmark i dagarna.
Jag kunde haft det värre ^^.
Kommentarer
Trackback