regntass

Många ord får man lära sig när man ser svensk 30-talsfilm. Idag såg vi på Uppsagd från 1934. Rätt bra film, synd att den är så bortglömd. Mitt favoritcitat från filmen är "Prata inte när jag avbryter dig!". 

Vi fick också se ett klipp från den Modéenska pilsnerfilmen 65, 66 och jag. Den typen av film ansågs då vara skamlig för Sverige eftersom den visade så mycket berusade människor och framställde det som komik. Men i all pinsamhet tyckte jag att ett skämt var rätt roligt.

Poliskonstapeln - Är bilen betald?

Modéen - Nej, den är på tre växlar!

 

I lördags gick J på fest hos en kompis en bit bort. Jag stannade hemma och glodde på dyra klänningar på nätet. När klockan var tolv gick jag och lade mig. J skrev att han nog snart skulle gå hemåt. Jag låg vaken länge och ingen kom hem. Jag vet inte varför jag oroade mig så, kanske för att jag visste att han skulle gå hem genom skogen. Det har han gjort många gånger förr men ändå, man kan ju få så konstiga tankar ibland när mörkret faller på. Halv två ringde jag för att kolla att han levde. Jodå, han var fortfarande kvar på festen. Jag försökte somna. Klockan fyra kom han äntligen hem. 

I mitt oroade tillstånd han jag tänka...är det så här man kommer ha det om tjugo år när man väntar på att ens tonåring ska komma hem från den där förbannade festen? Troligtvis XD.  

 

Imorgon blir det spinning på gymmet och sen ska jag skriva mer på min Shakespeare-essä. Den här gången skriver jag om Hamlets galenskap. Kollade på Mel Gibsons filmversion igår, tänkte jag skulle jämföra den med Kenneth Branaghs påkostade projekt. Branagh använder vartenda liten stavelse medan Gibson klipper och klistrar lite som han vill i texten. Försökte se David Tennants version men den är bara för mycket. Jag kan inte se Dr Who i en moderniserad version av Hamlet! 

 

Med tanke på de logiska luckor pjäsen har så undrar jag hur originalversionen såg ut...