Den kvinnliga semmel och pannkaksdagen
Jag sitter kvar i förkylningens förtret. Satt på föreläsningen, kroppen kändes överhettad, huvudet kändes tungt och jag ville bara sova. Jag lyckades ändå förtså mig på det mesta av vad GP sa. Men när vi skulle se Videocracy senare på dagen sa min kropp ifrån, jag orkade helt enkelt inte så jag gick hem.
Innan föreläsningen hämtade vi ut våra bedömda skrivningar. Alltid samma stämning när man står där i kön utanför studentexpeditionen. Alla är hypernervösa, försöker mentalt förbereda sig på antingen ett U eller ett G. Ingen vill chansa på att det gått bra, för skrivningen var faktiskt lurig den här gången...också. GP hade till och med erkänt att han skrivit en löjligt utformad tenta, så pass att den var svår för honom att bedömma.
Jag stod där och kände det ungefär som när man är 7 år och ska dra ut en tand hos tandläkaren. Jag vet inte varför jag kände så, kanske var det kroppens sätt att reflektera omgivningen för att inte verka avvikande.
....ett VG till, jaha. Jag försökte bli förvånad över det den här gången, för jag trodde nog inte att GP skulle ge mitt svammel så många poäng. Men jag har blivit van vid de där två bokstäverna nu. Betyder liksom ingenting längre.
Annat var det när man lyckats få ett MVG i skolan, då var man minsann glad. Jag kanske har insett att betygen nog kan se bra ut på pappret, men att det är kunskaperna som räknas i själva arbetslivet.
Nåja.
Nä, jag äter inte semlor. Idag är det förutom kvinnodagen och semmeldagen tydligen pannkakans dag också. Det är inte klokt vad vi dyrkar sötsaker i vår kultur: Pannkakans dag, Fettisdagen, Kanelbullens dag, Våfflans dag. Säg till mig när det är Rulltårtans dag, då ställer jag upp.
Andra högtider vi kan införa: Mazarinmäss, Arracksafton, Marängmåndag och Sju kakors långhelg.
Trackback