Norge 3.3
25/7 James Brown
Ouoaow! I feel good!
Har fortfarande snuva och hosta men mår i allmänhet bra. Jag mår som en viss maskros på 70-talet på en folkkär scen omgiven av diverse grönsaker.
Ännu ett par strumpor har gått hädan...tusan också. Snart ska jag lägga mig, jobbar tidig vakt imorgon. Men innan dess ska jag lyssna på lite grym 80-talsmusik och glädjas åt att livet fört mig i riktningar som varit mig fördelaktiga.
29/7 Tusenfallt äckligt
Igår åkte jag med några kollegor till nöjesparken Tusenfryd utanför Oslo. Jag åkte med eftersom vi ändå går in gratis och jag behövde lite miljöbyte för en dag. Nu är ju inte jag en person som gillar att åka bergodalbanor eller sånt som får det att vändas i magen på mig...men en sak lurade de andra med mig på ändå efter att de åkt en massa galna grejer. Det finns en attaraktion som heter Supersplash. En väldigt kort bergodalbana som slutar med att man stupar rätt ner i en liten tunnel och så följer ett jäkla plask efteråt. Jag hade onda aningar redan när jag såg eländet men en av mina kollegor (en av vaktledarna in fact) sa att Jättegrytan i vattenparken är mycket värre. Jag som blir lite skakig i benen av Jättegrytan tänkte att jag nog kunde överleva det i så fall. Så stod vi i kö i en halvtimme och jag oroade mig aningen men bestämde mig ändå för att åka, man lever ju bara en gång. Men harmlöst var det ju inte....det kändes i magen sådär obehagligt som jag trodde att det skulle göra, jag fullständigt avskyr att åka fort nedförs! Jag kommer aldrig att åka det där eländet mer, det säger jag bara. Mitt hjärta slog fort som en duracellkanin på uppåttjack när jag kom ner. Och efter att ha åkt två timmar i bilen hem med en förare som gasar på lite extra i branta nedförsbackar i de kurviga norska bergen...så mådde jag ganska kasst. Det var en kul dag i stort, men jag behöver aldrig åka dit mer. Jag önskar att jag kunde uppskatta att åka sånt där som går fort hit och dit och upp och ner till och med...men min kropp klarar det inte helt enkelt. Det är lite synd. Nedan har jag en bild på parkens säkerligen galnaste attraktion: Spin Spider. Jag skulle inte åka den om jag så fick all världens pengar. Jag och G-krafter går inte ihop. Tacka vet jag Colorado på Lisseberg, den kan jag åka hur många gånger som helst...det är faktiskt det enda jag åker där.
1/8 Tystnad
Jobbade heldag idag...massa ljus, massa vattenljud. Man blir rätt mör i öronen efter ett tag. Så kommer man hem till...tystnad. Ingen bror och inget Wii. Brorsan jobbade sin sista dag igår, blev traditionsenligt slängd av kollegorna i vattnet och dröp idag hem till Svea rige. Det är nu som tiden på allvar börjar masa sig så långsamt den bara kan. Jag har nio arbetsdagar kvar. Imorgon kanske jag ska på födelsedagsparty hos en kollega, men jag får se om orken räcker efter att jag haft senvakt. Jag vill bara sova hela tiden så fort klockan närmar sig halv tio om kvällarna. Det tar på krafterna att sitta still åtta timmar och blåsa i visselpipa.
Ouoaow! I feel good!
Har fortfarande snuva och hosta men mår i allmänhet bra. Jag mår som en viss maskros på 70-talet på en folkkär scen omgiven av diverse grönsaker.
Ännu ett par strumpor har gått hädan...tusan också. Snart ska jag lägga mig, jobbar tidig vakt imorgon. Men innan dess ska jag lyssna på lite grym 80-talsmusik och glädjas åt att livet fört mig i riktningar som varit mig fördelaktiga.
29/7 Tusenfallt äckligt
Igår åkte jag med några kollegor till nöjesparken Tusenfryd utanför Oslo. Jag åkte med eftersom vi ändå går in gratis och jag behövde lite miljöbyte för en dag. Nu är ju inte jag en person som gillar att åka bergodalbanor eller sånt som får det att vändas i magen på mig...men en sak lurade de andra med mig på ändå efter att de åkt en massa galna grejer. Det finns en attaraktion som heter Supersplash. En väldigt kort bergodalbana som slutar med att man stupar rätt ner i en liten tunnel och så följer ett jäkla plask efteråt. Jag hade onda aningar redan när jag såg eländet men en av mina kollegor (en av vaktledarna in fact) sa att Jättegrytan i vattenparken är mycket värre. Jag som blir lite skakig i benen av Jättegrytan tänkte att jag nog kunde överleva det i så fall. Så stod vi i kö i en halvtimme och jag oroade mig aningen men bestämde mig ändå för att åka, man lever ju bara en gång. Men harmlöst var det ju inte....det kändes i magen sådär obehagligt som jag trodde att det skulle göra, jag fullständigt avskyr att åka fort nedförs! Jag kommer aldrig att åka det där eländet mer, det säger jag bara. Mitt hjärta slog fort som en duracellkanin på uppåttjack när jag kom ner. Och efter att ha åkt två timmar i bilen hem med en förare som gasar på lite extra i branta nedförsbackar i de kurviga norska bergen...så mådde jag ganska kasst. Det var en kul dag i stort, men jag behöver aldrig åka dit mer. Jag önskar att jag kunde uppskatta att åka sånt där som går fort hit och dit och upp och ner till och med...men min kropp klarar det inte helt enkelt. Det är lite synd. Nedan har jag en bild på parkens säkerligen galnaste attraktion: Spin Spider. Jag skulle inte åka den om jag så fick all världens pengar. Jag och G-krafter går inte ihop. Tacka vet jag Colorado på Lisseberg, den kan jag åka hur många gånger som helst...det är faktiskt det enda jag åker där.
1/8 Tystnad
Jobbade heldag idag...massa ljus, massa vattenljud. Man blir rätt mör i öronen efter ett tag. Så kommer man hem till...tystnad. Ingen bror och inget Wii. Brorsan jobbade sin sista dag igår, blev traditionsenligt slängd av kollegorna i vattnet och dröp idag hem till Svea rige. Det är nu som tiden på allvar börjar masa sig så långsamt den bara kan. Jag har nio arbetsdagar kvar. Imorgon kanske jag ska på födelsedagsparty hos en kollega, men jag får se om orken räcker efter att jag haft senvakt. Jag vill bara sova hela tiden så fort klockan närmar sig halv tio om kvällarna. Det tar på krafterna att sitta still åtta timmar och blåsa i visselpipa.
Kommentarer
Trackback
