regntass

Har genomgått två dagar av nollning, det är sex dagar totalt...men jag orkar kanske med tre eller fyra högst.

50 pers indelade i fyra grupper: Rock, Pop, Hip Hop...och så min grupp Dansband. Första dagen började med olika mer eller mindre spritdrypande "aktiviteter", så som att hoppa säck, skål-med-dammvatten-på-huvudet-stafett, Irländsk julafton, luftgigg, suck and blow (det var faktiskt kul) och lite annat som avslutades med fest hemma hos en tvåa. Man fick ett hum om vilka som man går i samma klass med och vilka som är "svampar" och vilka som liknar mig själv lite mer i ett drucket sällskap. Vid tiotiden var jag både trött och hyfsat dragen så jag tackade för mig och gick hem.

Dag två var mycket roligare än dag ett enligt mig. Dagens aktivitet var poängjakt, vi fick ett papper med olika uppgifter som var värda 5, 10 och 20 poäng. Vi fick två timmar på oss att springa runt på området och utföra följande:

5 poäng
Crawla genom H-husets korridor (det gjorde ont efter ett tag)
Dricka upp flaskornas innehåll (ja, vad kan man säga? Så lullig har jag aldrig vart innan)
Panta flaskorna på ICA
Rita en nolla i ansiktet
Slicka på tutten (det är en upphöjning i en park)
Leka kroppsdel mot kroppsdel
Gå upp i brygga utanför M-huset

10 poäng
Sjung ja må du leva för en häst
Fråga en busschaufför om "det här är bussen till Ankeborg?"
Låna en polismössa och gör moonwalk
Säga till polisen att "du är tjockare än Wallander"
Hämta en kondom på studenthälsan
Berätta en norgehistoria på engelska för en utbytesstudent
Ge svenska damen en lapdance (en staty)
Dra en vits för en bibliotikarie
Få personalen på Statoil att göra vågen
Sjung en snapsvisa för restaurangpersonalen


20 poäng
Försök sälja något till någon i en lägenhet och skänk sedan pengarna till Röda Korset
Moona för Buddhan i H-huset
Hångla med en okänd
Bryt arm med en föreläsare
Få någon okänd att bjuda dig på kaffe
Bikta dig för kameran
Ring till *namn på en känd trea* och kalla honom tjock
Pussa på Josef (pizzerians ägare)
Bada i Sivansdammen

Min grupp lyckades göra i princip allt. Sen blev det fest på kvällen och så gick vi ut på en utav studentpubarna. Men jag gick hem ganska tidigt, det var ingen kul musik de spelade.

Idag är det "blöta aktiviteter som kräver extra ombyte" på agendan...jag tror jag skippar den här dagen helt. Jag tror jag ska ta det lugnt och gå och handla istället.

Grattis på 25-årsdagen E!

Tjôtade med R idag, for till Kristianstad och shoppade scarf, joggingskor och trenchcoat. Jag är nöjd, oh yes.
Just nu ösregnar det ute, jag sitter och lyssnar på fina låtar på Spotify. Gitarrslingor dansar kring mina väggar och smiter sen tyst ut genom fönstret.


I've found a way to make you
I've found a way
A way to make you smile

I read bad poetry
Into your machine
I save your messages
Just to hear your voice
You always listen carefully
To awkward rhymes
You always say your name,
Like I wouldn't know it's you,
At your most beautiful

At my most beautiful
I count your eyelashes, secretly
With every one, whisper I love you
I let you sleep
I know you're closed eye watching me,
Listening
I thought I saw a smile

 

- REM

Nu har jag lärt mig att hitta lite i Stockholm, kommer nog bli användbart tror jag.

Min kusins bröllop var ett vackert men oerhört varmt sådant...jeezuz. Utomhus, 31 grader och vindstilla...det ni. Efter den vikingainspirerade vigseln hölls bröllpsfesten i en bowlinghall med teman från Chile och World of Warcraft...det var som vigselförättaren sa, vi hade aldrig varit med om liknande innan.

Efter att jag lyckönskat paret drog jag vidare ut i den stockholmska natten tillsammans med min egen prins och hans hov. Lärde känna nya ansikten och njöt av utelivets intryck...även de som var rent bizarra XD. Hörde en man på ett karaokeställe som lät som om han hörde hemma på operascenen, stark röst hade han...men hans version av låten var minst sagt besynnerlig.

Jag kanske sjunger nästa gång, Akatori ;).

Flög hem igår i ett väldigt litet plan, var ganska trött och en aning åksjuk när vi landade. Kändes gôtt att äntligen komma hem faktiskt. Men min hjärta stannade kvar uppe i huvudstaden...med massa roliga minnen.

"Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt. En kyss, sen går man sakta igen. Sakta vi gå genom stan."

2/8 Unplugged
Det verkar som om vi inte längre har tillgång till nät här i huset. En gubbe var här i morse och pillade med säkringarna...och antagligen hade han fått nys om att något utav husen här har nät (vilket inte ska vara möjligt egentligen). Ingen av oss sa ju nånting, för vi tycker det är nedrigt att vi inte får nät när alla rum faktiskt är utrustade med kabelkontakter. Det var meningen att vi skulle få trådlöst nätverk i alla hus...men idioterna som sköter stället upptäckte att det var svårt att installera nytt och därmed slutade de totalt att bry sig, trots alla mina klagomål och försök till diskreta hotelser. En av min granne hade ju dock tur att få överta nätkontakten från en student som bodde här innan. Så vi har haft det väldigt bra tack vare det...ända fram till nu. Det är väl typiskt! Vi bor i taskiga studenthem (studenthem! jag tycker synd om de som bor här hela läsåret) där köken ser ut att vara från 60-talet utan micro och med duschrum som kan framkalla hulkningar. Vidare har vi toaletter utan fönster, olämpliga för klaustrofobiker. Vår dammsugare fungerar men har bara två lägen, av och PÅÅÅÅ! VAD SA DU?!! JAG HÖR INTE; JAG DAMMSUGER!!!...NEJ DET ÄR INTE NÅTT SOM FASTNAT I RÖRET; DEN LÅTER BARA SÅ! Spisen måste vara släkt med dammsugaren för den har också bara två lägen oavsett om det är ettan eller sexan, antingen så är den avstängd eller så är den på max. Går minsann inte att bryna nånting här, o nej. Utöver detta lider vi utav ett brandlarm som börjat få ålderkris (eller så vill det bara ha uppmärksamhet) för det kan börja pipa mitt i natten utan nån som helst anledning. Det tjuter inte som ett riktigt larm, nädå det piper med en hög och stark irriterande ton. Jag sover alltid med öronproppar, men ibland räcker inte ens de till. Som ett sista vers i denna Turistens (sommarjobbarens) klagan så läcker vårt kylskåp stora vattenpölar på köksgolvet. Inte alltid, nä den väljer särskilda dagar för detta ändamål. Man går in i köket tidigt en onsdag...Surprise!
Nåja, det är ju tur att människan har lätt för att anpassa sig som min svensklärare sa en gång. Jag har överlevt hittills.

3/8 Konsten att dansa nykter
Jag var på födelsedagsparty igår. Hehe, det var...riktigt skoj. Jag har kommit fram till att jag har som mest roligt när jag inte dricker alls...och man dansar defenitivt bättre med full koll på motoriken. Tråkigt att sitta spiknykter bland en massa löjligt berusade kompisar? Hehe, nädå inte alls. Jag har sällan haft så skoj som igår. Ack dessa sommarnätter...plötsligt får jag en känsla av att jag kommer sakna många av mina kollegor väldigt mycket. Plötsligt känns det inte lika angeläget att åka hem så fort längre. Jag vill umgås mer med dessa människor! Det är ju typiskt att man ska känna så om nya bekantskaper när ens tid med dom snart är slut. Nåja, förhoppningsvis återser jag många av dom nästa sommar. Jag och G åkte hem vid tolv eftersom vi hade tidigvakt imorse. Ännu en orsak att hålla sig nykter och spara pengar. Men det är lite synd, jag hade gärna stannat längre. Men men.

Idag kör jag mina gympaskor i 40 grader i maskin...hoppas de överlever.

4/8 All you need is...
love. Ratadatada. Hehe, vad mer kan man säga? Stairway to heaven kanske.
Imorgon har jag min sista lediga dag. Har nu jobbat fem dagar och ska jobba fem dagar till...sen är jag klar här. Det kommer att vara med kluvet hjärta som jag stiger på tåget. Jag har förälskat mig i det här jobbet, den här platsen, de här människorna. G, S, A, F, J, T, V, M, A, B, K, M, E, E, M, M, S och S...jag kommer speciellt att sakna er.

5/8 Sora kara kisu
Regnet har öst ner hela dagen. Jag tycker synd om de som jobbar idag. Det mullrade imorse och många hade nog önskat att det kunde fortsatt så, för då hade parken stängt och ingen hade behövt sitta och frysa i regnet. Själv sprang jag runt bland byns alla tre skoaffärer imorse för att leta skor till bröllopet. Jag hittade inget som passade varken mina fötter eller min plånbok...hehe, när jag sprang in i en mataffär för att köpa bröd så upptäckte jag att jag inte ens fått plånboken med mig. Tur att jag inte hittade några skor, det hade blivit pinsamt. Nu sitter jag här och har druckit en halv liter te och känner för att skapa nånting kreativt i textform...men vad? Inte kommer jag på nått direkt, så därför skriver jag här istället. Jag började titta på Napoleon Dynamite men jag orkar inte med den sortens humor nuförtiden. Det var med nöd och näppe som jag tog mig igenom Hot Rod igår. Brorsan älskar ju sånt där, men jag...nä jag tycker det är så jobbigt på nått vis. Ungefär som mamma kände inför julkalendern Skägget i brevlådan. Jag kan hålla med om att den inte var så särskilt bra...alls.

Ja, jag tittar på julkalendern nästan varje år för att se hur dagens manusförfattare tänker. Varför görs det så kassa barnprogram nu? Tycker dagens barn att sånt där är kul? Förra årets koncept med två rymdhjältar som sjunger en sång i varje avsnitt...herregud, man avlider ju nästan! SLUTA! Den första julkalender som jag minns var Sunes Jul, där kunde till och med vuxna vara med och titta för det fanns skämt för den målgruppen också. Sune och Håkan hittade på farliga bus, pappa Rudolf svor som en tokig ibland...och som vi skrattade åt det! Nu ska ju dagens barnprogram vara så moraliskt superkorrekta hela tiden, inget olämpligt får sägas för det kan barnen fara illa av...eller? Det är intrycket jag får. 2000-talet...suck...Jag är inget barn längre men jag minns vad jag tyckte var roligt och vad som bara var pinsamt. Men vad vet väl jag? Dagens ungar tycker kanske att det jag tycker är nostalgi från tv-världen är astråkigt. Jag tycker synd om alla ungar som växer upp med SvampBob Fyrkant och Power Puffpinglorna och all annan skit de sänder på hundra kanaler dygnet runt. Det är kanske det som är problemet? Det är alldeles för mycket på tv riktat mot barn nuförtiden, konstant tillgång till tecknat (dålig animation till råga på allt, allt ser ut som om det var gjort av en speedad kubist), det gör att ungarna blir gödda med eländet och kanske också beroende...och därför kan inte dagens ungar sitta i en bil i mer än en timme utan att ha sin lilla portabla DVD-spelare med skärm med sig för att slippa bli fullständigt uttråkade.

 

Jag blev medveten om detta för ett par år sen när jag studerade Bild i Växjö. En av mina klasskamrater var en tvåbarnsmamma. Hon berättade att när hon skulle åka med familjen till morföräldrarna så var alltid ungarna tvunga att kolla på film i bilen under den extremt långa tidsperioden av en och en halv timme som körsträckan tog. Det förvånade mig inte så mycket att ungarna kollade på film i bilen, men det var mammas sätt att se på körsträckans tid som fick mig att nästan fråga "Vadå 1,5 timme? Det är väl inte långt?" Alltså dras även föräldrarna med i svängen och tror att ungarna måste hållas underhållna vartenda minut av dygnet. När jag var liten och åkte till mormor tog det för fasen hela dagen att ta sig dit med bil! Jag klarade mig bra utan en DVD-skärm. Musik, det var vad jag underhöll mig med när jag blev tillräckligt stor att ha en freestyle (kassettband! Tomas Ledin, Orup eller Vivaldi). Det vill jag säga till dagens föräldrar, köp ungarna varsin mp3-spelare istället och skippa den där jäkla skärmen! Det minskar också risken för åksjuka.

Okej okej, nu ska den här irriterande 80-talisten lugna ner sig lite. Det var inte alltid bättre förr, det ska gudarna veta. Portabla DVD-spelare är fina små mojänger som säkert underlättar långa (vad man nu uppfattar som långt) bilfärder för både barnen och föräldrarna, mindre tjafs.
Nu är klockan halv sex och det har äntligen slutat regna. Mina grannkråkor kraxar utanför, inget vackert läte. "Vaa? Vaa? Vaa?"

8/8 Första hoppet
i vattnet alltså. Idag satt jag på hatobjektsposten i parkens övre del och först blev jag utskälld av en kille som "tvingats" hoppa i med badbyxor för att rädda sin lillebror som hade problem i bassängen då jag hade ögonen åt ett annat håll. Av nån anledning tyckte han att det var mitt ansvar att rädda hans lillebror...trots att han själv såg vad som hände och i princip redan var i bassängen själv. Herregud, sicket' fôlk. Folk (speciellt föräldrar) anser tydligen att de inte har nått ansvar för sina barn när de är i parken...nädå, vi ska se efter deras barn, hålla reda på deras värdesaker, veta exakt hur kallt eller varmt vattnet är och om någon tappar smycken, glasögon eller kreditkort (!) i vattnet och inte hittar dom...så är det vårt fel. Nåja, efter den lilla episoden så fick jag mycket kort efteråt faktiskt hoppa i efter en liten grabb som ropade på hjälp precis nedanför mig i vattnet. Det var bara att plumsa i och bära ungen till kanten. Han var så söt och tackade för att jag räddat honom ^_^. Det verkar som om allt går åt skogen de här dagarna...parken känner av att det snart är slut på säsongen. Jag jobbar två dagar till...två dagar. Måtte de vara reltativt smärt och idiotfria.

9/8 Rastlöshet
Jeezuz man, det kan jag sammanfatta min dag med. Mitt tidiga skift imorgon byttes nyss ut mot en heldag istället, nåja...det gör mig inget, men jag löper mycket större risk att bli ikastad då. Jaja, det ger mig ändå bättre chans att säga hejdå till alla. Idag blir det nog ner på stan en sista gång innan jag åker hem. Jag vet inte om jag kommer kunna sova nått inatt, det vankas världens fjortisparty på 150 pers utanför husen här...suck, typiskt.
Men jag vill hem nu, till verkligheten...den riktiga verkligheten. Och jag säger bara det...jag ska leva livet!

11/8 My work is done
Igår jobbade jag min sista dag, jag blev ikastad i vattnet och bjuden på pakistansk mat. En bra sista dag. Nu är jag hemma i Sverige igen och är ganska trött...men imorgon bär det av igen mot nya äventyr.