Bo Kaspers i öronen

Steg ur sängen runt niotiden idag. Åt frukost halvsovandes framför tv:n, slöt ögonen för ett tag och ändrade kanal...då en bekant röst hördes från rutan. Jag öppnade ögonen och se...K! Reporter för Ramp på UR nu för tiden tydligen. Det är kul att se att han nått dit. Jag undrar bara...vem ser på det där programmet? Jag menar, det verkar ju ha en ganska ungdomlig målgrupp, men den målgruppen sitter ju i skolan vid sändningstid. Det antar jag i alla fall. Kul att se dig K ^_^

Nu ska jag ladda ner Anki och sätta igång med det på rätt sätt. J, du får hjälpa mig, för jag fattade inte mycket första gången.

Jag befinner mig i ett stadium jag aldrig upplevt innan, det är ju intressant och givande på ett sätt, men jobbigt. Jag vill inte hålla på o gråta varje kväll så fort han kommer in i mina tankar...för att jag saknar honom och fortfarande älskar honom innerst inne. Giv mig styrka!

Jag vill gå vidare och bli kär igen, jag måste ha någon att hålla av annars känner jag inte igen mig själv. Jag är så beroende av kärlek...men som det är nu måste jag nog hålla mig borta från det amorösa barskåpet och ha en vit period, för att tänka. Men vem fan vill tänka? Jag vill inte det! Jag vill bara leva för dagen och se vad den kan ge.

"...Och träffar jag nån annan, då tänker jag på dig. Du vet jag har så svårt att säga nej."


Trackback
RSS 2.0