Tusen bitar

2006/10/20- 2009/10/28

För när vännerna försvinner eller kärleken tar slut ser man allt med lite andra ögon.
Man övar sig och långsamt blir man bättre på o se skillnad mellan sanningar och lögner.
 
- Björn Afzelius
 
 

Idiomfällor

Snart kommer mamma, sitter här och gör just ingenting. Har försökt översätta texten vi har tills nästa ondag, det år inget vidare. På tentan kommer jag att klara av alla de textdelar som vi sett innan, men hur det ska gå med den okända texten vet jag inte riktigt. Jag får alltid ett hum om vad själva sammanhanget är, men när det gäller att översätta rakt av så får jag mycket om bakfoten, just för att det finns så många japanska utttyck och idiom som jag inte känner till.

Inte alltid så lätt att fatta vad som menas med att "kvinnan bad ungarna att inte äta gräs vid vägkanten och hälsade sen på grannfrun med brett ansikte som ansågs ha en katt på huvudet."
Dessa idioms mening känner jag förvisso till, men det finns väldigt många sådana här idiom som jag inte känner till, så ni fattar va? Inte kul att stöta på sådana till synes märkliga uttryck i en text och försöka översätta till begriplig svenska.

Äta gräs vid vägkanten: Slöa, ta onödigt lång tid på sig, masa sig.
Brett ansikte: Man har många kontakter, man är känd av många.
Att ha en katt på huvudet: Att dölja sina onda avsikter, att spela snäll och oskyldig (i Japan anses katten vara ett snällt djur, här i Väst tycker jag jämt att katter framställs som onda figurer... i alla fall i de flesta barnfilmer, så där har vi en kulturskillnad).

Nu gick strömmen i hela huset. Det är andra gången den här veckan, vad i hela friden gör dom?!

A pig for a pet

Tänka sig, min pianospelande granne har gått och blivit bra på sitt instrument... till slut! Nu låter det ju riktigt hyfsat.

Imorgon kommer lilla mamma upp till mig och stannar över några dagar ^_^
Längtar efter lite sällskap nu. Det är inget kul att sitta hopkrupen framför datorn och klura på uppsatsen. Undra på att jag har överskottsenergi, sitter ju bara still om dagarna. Jag borde börja springa igen, har inte gjort det på nån vecka nu. Nåja, Curves Gym kanske kan vara nått ändå. Visserligen har de inte löparband vad jag vet...men springa kan man ju ändå göra om vädret tillåter.

På Spotify spelar Jens Lekman. "Kanske är jag kär i dig".
Kanske är jag kär i dig...
så sa Eli till mig på en av lektionerna i Japan, dock sa han det med väldigt taskigt svenskt uttal (amerikan som han var), hehe. Men ack så gulligt det var av honom. Det var han som introducerade mig för Jens Lekmans musik, jag hade ju aldrig hört talas om artisten innan, konstigt nog. Han ville väl impa lite med att kunna säga nånting på svenska, men jag vet att det låg ett uns av bokstavlighet bakom de orden också...hihi.

Vad gör man när allt av vikt i livet simultant pressas på en och vill ha uppmärksamhet?
Då lyssnar i alla fall jag på Povel och sjunger bort mina problem för ett tag, för att sedan
sålla bort oviktiga saker för stunden och ägna mig åt det som faktiskt spelar roll just där, just då.

Som en karamell som aldrig smälter....? Varför kom den repliken upp nu då?

Hur som helst, underbart är i sanning alldeles för kort.
Jag tycker att 3 år av karameller och bittra kallsupar får räcka. Det är nog nu. Jag drunknar snart.
Jag ser kärleken spira hos andra människor i höstglöden. Jag är glad för deras skull.
Jag kommer att glöda snart igen, jag ska bara vänta på rätt kolbit.






Hört på spårvagnen

- Ja ska ju hem te' hennes föräldrar i Falkenberg nu i helgen vettu.
- Jaså. Vad ska ni göra då da?
- Tja jag vet inte, men de har en femtedels älg på balkongen hehe, så jag gissar på att det blir älgstek. Hennes brorsa jagar ju vettu.
- Ah såpass.

Vid avstigning vid Lilla Bommen tidigare idag. Två bimbos hade problem med att komma av vagnen.
- Nä asså, du ska trycka!...På dörren, NEJ inte dörren, på KNAPPEN!






Kärlek i fönstret

Snälla nån, hjälp mig i min tristess!

Var precis på bio och såg Bröllopsfotografen. Ack ljuva Molkom ^-^ (visserligen är filmen inte inspelad där, men stor del av den utspelar sig där). Undrar hur det kommer sig att Ulf Malmros använder samma musik i sina filmer, både Notes about freedom och den där hårdrockslåten från Smala Sussie (där Pölsa betäcker Nicky Horn och filmar samtidigt) är med.
Helt underbar film. Och Björn Starrin är helt otroligt snygg i svart långt hår...grrr. I like.
Jag bara måste köpa Mäklarna! Kjell Bergkvist får man aldrig nog av.

Min rosa Happy Cat i fönstret har äntligen fått sig en kompis, grön årgång från 2007.

Borde göra nån läxa men jag orkar inte. Skrev en och en halv sida till på uppsatsen idag, jag har kommit upp i hälften sidantal nu...suck.

Känner mig bedrövlig till mods, jag känner mig som tjejen i Exorcisten precis innan hon har tagits över totalt av den onde. Nu är jag inte besatt men, jag befinner mig i ett jobbigt övergångsskede.

Make a Change

Har shoppat lite underkläder idag och lånat "Confucius lilla röda" på bibblan. Äntligen har jag hittat rätt bok för min undersökning ^_^.

Underkläder ja, jag minns att min goa vän L var i Götet för nån tid sen och var så glad över att hitta bh:ar på Change. Ja, det är då världens bästa butik, bättre service och sortiment får man leta efter. Twilfit må ha bra grejer också, men deras service är KASS! I alla fall den i Femmanhuset.

Så jag köpte mig två bh:ar för det ynka priset av 430 kr, 50% på allt i butiken för medlemmar (och det blev jag ju direkt hehe). Men jag håller med L när hon säger att hon har "konstiga storlekar" för jag sitter väl lite i samma båt, blev ganska förvånad idag då de mätte mig. Här har jag gått och trott att ja har gått från 70D till 75B...och så säger de att jag ska ha 65DD... Jag menar, där rök ju mina chanser att hitta nått på Lindex eller Kappahl. Suck...
Så det blir ju till att gå till specialbutiker och få punga ut med lite extra.
Det är väl det priset man får betala när man knaprar p-piller antar jag.

Jag ska börja gå på gym, bokade in en tid på Curves (gym endast för kvinnor) nu på tisdag (visserligen måste jag ändra tiden kom jag på, har ju studiegrupp då), men i alla fall, känner att jag måste ta tag i saker och ting på allvar. Och månadskortet...hehe, det får allt V betala, har han lovat mig det i födelsedagspresent så.

Hm, Carolas låt Mitt i ett äventyr är faktiskt riktigt bra, det var på den gamla goda tiden då hennes musik var bra och hennes röst ännu var oförstörd. Kan inte vara bra att sjunga i 20 år framför en stor fläkt, måste tära på halsen nått enormt eller hur?


Nä, nu ska här läsas Confucius!


Som att spela en knäckebrödsskiva på en grammofon

Längtar efter kärleken. Var är den? Sitter här i min ensamhet och dricker Munkte och tittar på Simpsons. Munkte är min favoritblandning från Kränku. Jag älskar den butiken, synd att den bara finns i Visby.

Har skrivit ungefär 11 sidor på uppsatsen nu, kommer förhoppningsvis ha första utkastet klart innan jul. Måste ju trots allt vara med och bidra till Ns lön haha ^_^

Inget livar upp så mycket som Povel Ramel när man är lite nere. Här är min favoritlåtlista för tillfället.
1. Farfar är på festhumör
2. Var är tvålen
3. Trubaduren (eller Käleken ti mänsliheten, åmma säjer)
4. Medley - Min systers grammofon
5. Måste vägen till Curacao gynga så

Ack farfar, ditt livslånga engagemang för jazz nådde så äntligen mitt hjärta också ^-^
Rulla på, rulla på, keep rulling!



Himlen är oskyldigt grå

Varför smakar mitt gröna te aldrig lika bra här som det gör hemma? Är det mina föräldrars tekoppar som gör nån skillnad tro...

Sitter här i den stilla morgonen, det är grått och kallt ute.
Igår hade jag min presentation, äntligen kan jag sluta oroa mig på nätterna. Den gick hyfsat bra, jag stakade mig lite ibland men mina åhörare verkade faktiskt lyssna. Och det är ju det som är poängen.

Ska iväg snart till Yukina och ha vår studiegrupp där idag. Hon är en sådan snäll varelse, men hon pratar lite för fort för att jag ska hänga med, men det är bara upp till mig att försöka komma upp i den farten. Suck...

Låten Listen to your heart har aldrig stämt in så bra som nu. Jag är då banne mig en typisk Våg, jag klarar ju knappt av att avgöra nått ens för mig själv en gång!

Vad var det som Hamlet sa? "Jag är då en ödets narr"
mm...så kanske man kan beskriva det.


GB-gubben har gift sig

Så har det då äntligen skett. Efter jag vet inte kanske 30-40 år som ensam representant för GB-glass så har GB-gubben äntligen fått sig en fru ^_^. Såg paret på Nils Ericssoncentralen idag. De såg lyckliga ut. Hans rödhåriga andra hälft klär lika bra i randigt som han själv. Nu undrar man ju bara när GB-bäbisen kommer.

Slog på tv:n igår eller vad det var och hörde på The Voice att Foki skulle vara med i radio eftersom hon vunnit nån bloggaward eller vad det var. Grattis Foki.
Tänka sig att man faktiskt kan bli känd genom en blogg, att vara "bloggare". 2000-talet, möjligheternas förlovade årtusende. Snart kan man väl titulera sig som yrkestwittrare också. Utifall man redan kan det ber jag om ursäkt för mitt hopplösa ovetande.

Jag åkte aldrig till Humanisten igår, de satte på elementen i mitt studenthus så det blev äntligen varmt och uthärdligt. Men jag tog mig en sväng in till stan i alla fall för att leta rätt på lite nya kläder. Letade efter kjolar, hittade en som satt väldigt bra och var jättefin...men kostade 500 kr och var aningen kort, så nej. Istället kom jag hem med en ny tröja, två par tights och några vackra teburkar.
Sen satte jag mig att skriva på min uppsats, en sida till. En sida per dag är lagom takt tycker jag.

Det senaste dygnet har jag dock inte gjort så mycket vettigt. Jag åkte hem till mormor i brist på sällskap. Jag har gjort några "lektioner" i vår läsförståelsebok och så har jag övat lite på min presentation jag ska hålla på måndag.

Nu har jag också betalt all restskatt till pölselandet Danmark, så nu får de banne mig vara nöjda!
Jag måste skicka iväg fler ansökningar till Norge! Måste ta mig tid till det. Det är ju snart November redan.

Från påtryckningar från Sayaka så har jag äntligen sett Tonari no Totoro, jag tyckte den var ganska söt, men det var som om den verkliga handlingen aldrig började...jag väntade mig nått mer på nått sätt. Och sen idag såg jag Mimi wo sumaseba, ytterligare en Ghibli-produktion, en kärlekshistoria som utspelar sig i Tokyo, väldans vacker och typiskt Miyazakisk. Jag vill ha den där Baron-statyetten!


Dadelbollar

Varför i hela fridens namn sätter de inte på elementen i det här huset?! Svinkallt ju! Sitter och skriver detta med vinterstövlar på fötterna och invirad i filt och fleecesjal. Det gröna körsbärsteet i min Finlandskopp är det enda som vittnar om värme i min närhet. Mina tända stearinljus lär inte göra mycket nytta.

Jag kommer att sitta på Humanisten imorgon och skriva på min uppsats, för att sitta i den här jäkla iglon går mig på nerverna. Går inte an att skriva med isbitar till händer.

I övrigt har det varit en bra dag. Imorse gjorde jag ett cellprov, ett sånt där som man som kvinna kallas till vart tredje år efter att man fyllt 23 eller vad det nu är. Är det så vanligt att bli drabbad av livmoderhalscancer? Varför får man cancer egentligen? Nåja, det är ju mycket i vår värld som påverkar.

Det är ju inget man ser fram emot, men det är ju ett nödvändigt ont. Man känner ju sig ganska utsatt i gynekologstolen, men då tänker jag alltid på hur M beskrev ett sånt besök en gång, hon inkluderade ordet "spade" på ett så roligt sätt, jösses som jag skrattade. Då man ser komiken i det hela blir det enklare att uthärda.

Innan lektionen idag gick jag in på konsum och studerade den ekologiska halvan av affären. Jag hittade en rolig grej där. Biodynamiska mandel&dadelbollar. Endast gjorda på mandlar, dadlar och kanel. Hur goa som helst...och svindyra givetvis. Men det är alltid kul att prova nått nytt.

Fick beröm på lektionen idag, det hade jag inte väntat mig. "En tillgång för klassen"...nämen då ^_^
I den här akademiska soppan krävs det många kockar för att det ska bli en smakfull rätt. Låt oss säga att min studiegrupp är som en gryta. Jag antar att jag står för kryddningen av svenska uttryck. J håller i de japanska råvarorna, A är som en vandrande kokbok och K lägger upp allt snyggt på tallriken och garnerar med en dillkvist.

Hade mitt första möte med N som handledare idag. Jag tyckte att jag hade fastnat igen, men det fixade hon till. Jag fick låna en bra bok om Ihara Saikaku och så gav hon mig direktiv angående uppsatsens upplägg. Så det känns bra igen. Hon gav mig i princip fria tyglar ifråga om hur jag ska skriva själva analysen, gôtt. Jag gillar ju att analysera på djupet när det gäller författare, särskilt gamla sådana. Jag är den personen som på gymnasiet verkligen gick in för att analysera vad Strindberg menade med den och den boken, medan mina fellow klasskamrater tyckte det var skittråkigt och led svåra kval på svenskalektionerna.

Provade sushi på ett nytt ställe idag, en liten sushibar som ligger 10 minuter ifrån min lya. 50 kr för 7 bitar, inte illa alls. Det är bara synd att så få ställen serverar tamago, det är ju min favorit.

De har börjat sälja julmust i affärerna. Snart börjar julsångerna ljuda i högtalarna vart man än går.
Förresten, varför görs det inga påsksånger?

"Påsk, påsk, äggande påsk, trams över gula fjädrar"


När ska man hinna leva?

För att citera S, "det är mycket nu."
Det har aldrig stämt lika bra som nu.

Med alla läxor vi måste göra plus att skriva uppsatsen så har jag ju knappt nån tid över för att leva! Jag dukar under snart! Varför i hela världen började jag den här kursen?! Så kan jag känna det ibland i alla fall.
Måste konsultera med min handledare...har skrivit fem sidor ungefär men jag vet inte hur jag ska strukturera mig. Suck...orkar inte.

Så många måsten det finns. Det går inte fort att få saker och ting gjorda ska jag säga. Just nu sitter jag med uppsatsen och kollar på Nightmare before Christmas samtidigt, för min hjärna måste få lite lättsmält information då och då, annars orkar jag inte med detta.
Jag är så trött på japanska just nu! Jag vill bara lära mig prata, inte sitta och krångla med 500 år gammal grammatik och översätta texter om fotperversa typer med 14-åriga fruar och självmordsbenägna gubbar och fan och hans mostrar!

Jag skulle vilja leva. Njuta av livet, skratta mer än jag gör, sjunga i kör (hehe det rimmade ju), ut och dansa och se lite mer av världen.


Sayaka var med och firade mig hemma i skogen. Jag fick en fin japansk teburk av henne ^_^
Jag fick många fina saker men inget slog brorsans present: högtalare till datorn!
Stora rackare hade han fått tag i också, så nu har jag asgrymt ljud med en bas som heter duga när jag spelar musik eller kopplar in dom till mp3:n. Hur bra som helst. Nu kan till och med jag börja störa grannarna lite.

Imorgon blir det studiegrupp igen, måste läsa igenom texten så att jag får ett hum om vem som vill vad och varför. Kommer inte orka sitta i sju timmar en gång till, så det är bäst att vara förberedd.


Nijuusansai ni natta

Klockan 22.59 idag blir jag exakt 23 år. Fast om man räknar som de gjorde i Japan för 100 år sen så är jag 24 år nu. Man räknade nämligen med den tiden man ligger i magen. Så när man föddes 9 månader gammal så fyllde man 1 år, och följande år blev man 2 år osv. Så 9 månader räknades ungefär som ett år. Alltså är jag rent logiskt 23 år och 9 månader gammal nu. Fasen vad tiden rinner iväg för en hehe.

Hade läsförståelselektion idag, gick bra. Vi blev dock lite överraskade när det visade sig att vi ska ha läsf.tenta redan om en månad! Visserligen är det bättre än att ha alla tentorna på en och samma dag som det var tänkt från början. En dag i början av december, med en mastodonttenta på fem timmar! Så jag är väl glad att det blev uppdelat.

Telefonen har gått varm idag, många gratulationer från alla håll. Det är så sött att E alltid ringer på min födelsedag. Jag borde verkligen hälsa på henne snart igen.

Idag har jag skrivit ungefär 4 sidor på min uppsats, äntligen har ambitionen satt igång på riktigt, nu är jag klar med själva läsandet och ska bara kolla upp allting runtomkring. Jag kommer att få skriva om allting ett antal gånger vet jag men jag har åtminstone hittat en grund att stå på.

Imorgon bär det av hem till familjen, brorsan är visserligen i Berlin men jag ska nog hinna träffa honom på söndag när han kommer hem.
Jag packar imorgon, jag orkar inte nu. Borde ha översatt en del av litteraturläxan, men det är antingen det eller uppsatsen som gäller, för båda tar sån tid. Får se om jag kan göra nått på tåget imorgon.

Imorgon är det Js tur att fylla år.

Ska lägga mig nu.
Förresten, jag blev chockad idag på lektionen då vi snackade om förvandlingar och det visade sig att vår japanska lärare inte känner till Sailor Moon! (Det var inte jag som förde det på tal ska jag tillägga), men ändå...borde man inte känna till det som japan? Tydligen inte.
Källa: http://wall.alphacoders.com/big.php?i=428847
 
Nu undrar ni säkert "vad i hela friden gör de på sina lektioner egentligen?" XD

Natti.



Vill hoppa runt med guldlöv och vifta med händerna!

Äntligen lossade en sten från mitt uppsatspressade hjärta! Min icketekniska lärare svarade mot all förmodan på mitt panikmail idag. Jag får basera min uppsats på den engelska översättningen av boken! Men jag kan ändå använda det japanska originalet som källa! XD
Lånade översättningen på bibblan idag, har läst en femtedel ungefär...men åh vad allt flyter smidigare! Jag har till och med börjat skriva på inledningen, känner mig duktig. Nu kommer jag bara skriva allt jag kommer på och får väl strukturera upp efterhand med handledning. Hm...undrar hur mycket "hand" man kan få in i en mening...

Handlingen handlar om en handfallen handelsman som med handfast handleding handlar på handelshuset på egen hand.

Inte så logiskt kanske...men det var ju inte det det handlade om.
Vart var jag?

Jo, jag var glad, så var det ja, över att äntligen komma igång med arbetet! Det var som jag trodde, allt kan lösa sig till slut. Nu är det bara den ekonomiska delen kvar, kan inte csn låta mig lämna studieförsäkran så att jag kan få mina pengar snart?!

Usch vad dåligt man mår om man sitter vid datorn hela dagarna. Jag blir illamående på nått sätt. Ska lägga mig tidigt ikväll tror jag. Imorgon blir det studiegrupp igen i vår gamla goa Etnologbyggnad, tror det kommer bli enklare att studera där jämfört med Humanistens ständiga reparationsbuller.

Varför kan jag aldrig komma ihåg vad dom heter?

Japaner alltså. Det är banne mig inte lätt alla gånger, så många ansikten att hålla reda på.

Var på A-kursarnas och de nya utbytesjapanernas välkomstfest igår. Som E-kursare hade man ju ett svagt minne av att vi skulle representera våra universitet som vi studerat vid i Japan. C-kursarna skulle hålla i hela grejen och fixa underhållning, i detta fallet lekar. Ungefär som vi gjorde förra året när vi höll i det.

Jag som inte hade förberett mig på nånting eftersom all min tid går åt till min omöjliga text av Ihara Saikaku, gick ändå och satte mig vid Kansai Gaidaibordet med tillhörande japanska representanter. Och det kom ganska många till oss och ställde frågor, det var inte alls svårt egentligen. Jag pratade ganska mycket med ett par tjejer som ska dit i vår, bara en termin precis som jag gjorde. Det enda jag fann knepigt var att småprata med japanerna, sedan jag kom hem till Sverige så har min konversationsförmåga blivit väldigt försämrad, till mitt förtret.

När det var dags för C-kursarna att hålla i lekarna tyckte vi senpais att det var läge att pysa ut genom bakdörren. Har man redan varit med om detta party två gånger innan så...tycker man väl kanske att det får vara bra nu. Dessutom lockade Yukina (nyligen bekantad ickejapansk tjej) med fest hemma hos henne istället. Ingen nödvändig betänketid där inte.

Yukina hade en liten hemtrevlig studentetta. Hon gjorde Okonomiyaki till alla och vinet flödade. Trots att okonomiyaki är den japanska rätt som jag har svårast för att äta...så var den faktiskt ganska god, måste bero på att den var hemmagjord så att säga.
Alla pratade om ditt och datt, en japansk kille (som jag heller inte kan memorisera namnet på) ville absolut att jag skulle visa min uppsats för honom när den är klar. Han tyckte att det var konstigt att jag valt en författare som Ihara Saikaku att basera den på, vad är så intressant med honom undrade han. Och så ville han att jag skulle översätta uppsatsen till japanska till på köpet...nädu.
Det var trevligt där, och jag står fast vid att man kan bli full utan sprit. Att ha roligt utan att ha kul så att säga. Jag lyckades ganska väl.

Just nu känner jag mig ganska pressad inombords. Jag vet att saker och ting kan lösa sig, men det är ju bara vägen dit som är lite jobbig. CSN låter mig inte få pengar än, ekonomin dalar, uppsatsen!!!, jobb i Norge? och fan och hans mostrar.

Sayaka kommer hem till mig då jag firar min födelsedag ^_^ Då får jag prata japanska mycket, måste skärpa mig och öva öva öva!

Kollade på Psycho häromkvällen, slog på tvåan och där var den. Har inte kollat på den sen jag gick i Molkom. Han som spelar Norman Bates är fruktansvärt obehaglig i slutet, men ack vilken fager man.

Var på The Studio för ett tag sen och blev fotad som en modell. Det var ganska roligt men väldigt fysiskt krävande, åtminstone kände jag det dagen efter. Killen som fotade mig hade säkert vart modell själv eller nått, han kunde posa grymt mycket bättre än jag i alla fall haha!
Jag blev sminkad jättefint...men min känsliga hy väckte mig upp ur skönhetsdrömmen dagen därpå och gjorde mig påmind om att den inte gillar foundation och puder. Mitt ansikte var rött, hett och skrovligt i nära fem dagar!
Vill man va fin...

Så, vad har jag kvar att göra idag? Jag ska översätta en sida till av vår nya litteraturklasstext, den här gången av Tanizuki Junichiro. Historien handlar vad jag vet om en pervers äldre herre med fotfetisch.
Det är skojiga grejer vi läser...hrm.

RSS 2.0