Fettisdagen
Nä, jag äter inte semlor...för mycket grädde och annat ovidkommande.
Jag äter onigiri istället, det har blivit mitt favoritsnack här. Jag prövade en ny sort idag, kyckling & majonäs. Himla gott. Det märkliga är bara att så fort antingen tonfisk eller kyckling finns i onigiri så smakar det kattmat, tonfisk tyckte jag redan från början att det smakade så, men med åren har jag faktiskt lärt mig att tycka om det. Kattmatsmak eller inte, gott är det i alla fall. Onigiri och kallt te, eller café latte. (Förresten, jag vet faktiskt hur kattmat smakar, fick det i munnen av misstag en gång när jag skulle öppna en burk och utfodra katterna därhemma....oxfilé i gelé).
En utav tjejerna här i huset ska hela tiden pracka på mig massa sötsaker som hon köpt och inte "orkar äta upp själv".
Köp dom inte då, tänker jag. Nä, jag vill faktiskt försöka bli nyttig här. Vill få bort det där sötsuget som stör koncentrationen ibland.
Mitt fullkornsbröd är slut och snart är knäckebrödet slut också =(...vad fasen ska jag nu ha till frukost? Jag får förlita mig på yoghurt, de har bulgarisk och turkisk här (tror jag att det är i alla fall).
Imorgon har vi kapitelprov, 5% av mitt betyg.
Det ska nog gå hyfsat bra tror jag. Jag fick förresten tillbaka mitt reaction paper från Sexcult-klassen. För att vara första gången jag skrev en sådan grej på engelska så var betyget väldigt förvånande, jag tyckte inte att jag var särskilt strukturerad....ändå fick jag A-. Vår professor hade dessutom bara visat på bra saker jag skrivit och inte anmärkt på bristfälliga punkter, så som så ofta är brukligt hemma. En positiv start på dagen.
På fredag blir det karaoke med Edouard & co:
Hoppas att S har blivit kry då. Ska försöka dra med mig Chiharu och hennes kompisar med, om dom har tid.
Vi ska tydligen gå till nått karaokeställe som är lite dyrare än det vi har varit på innan, anledningen är att man för en dyrare summa får dricka obegränsat med alkohol under tiden. Men jag fattar inte riktigt grejen med det, sprit och sång har visserligen en lång historia tillsammans...men knappast en av skönsång. Fast, det är kanske inte grejen med karaoke från början heller. Karaoke= "tom orkester"....tomma glas, tomma tunnor skramlar mest.
Jag vaknade inatt av att jag fick akut kramp i ena vaden, sånt händer mig ganska ofta, störigt och så jämrandes smärtfullt. Är det brist på salt eller vad? Det räcker med att jag böjer eller sträcker benet en aning felaktigt så är det kört. Min högerfot började krampa sig för en stund sen, kändes som om tårna slagit knut på varandra.
Jag vill börja jogga. Vill bara ut och springa runt i parken och tänka på nått annat än nästa kapitel på 30 sidor som ska läsas tills nästa lektion. Jag vill ha vår och värme! NU!
Har börjat söka sommarjobb lite varstans i Götaland. Jag fick svar på en ansökan från Norge som vill intervjua mig...på hotellet i Norge om tre dagar. Eftersom de vill prata med alla sökande öga mot öga sa de att jag kunde höra av mig när jag kommer tillbaka till Sverige, det vore ju toppen om de kunde intervjua mig även om det sker lite sent. Lite hoppfull får man väl vara...inte mycket, men lite.
Jag äter onigiri istället, det har blivit mitt favoritsnack här. Jag prövade en ny sort idag, kyckling & majonäs. Himla gott. Det märkliga är bara att så fort antingen tonfisk eller kyckling finns i onigiri så smakar det kattmat, tonfisk tyckte jag redan från början att det smakade så, men med åren har jag faktiskt lärt mig att tycka om det. Kattmatsmak eller inte, gott är det i alla fall. Onigiri och kallt te, eller café latte. (Förresten, jag vet faktiskt hur kattmat smakar, fick det i munnen av misstag en gång när jag skulle öppna en burk och utfodra katterna därhemma....oxfilé i gelé).
En utav tjejerna här i huset ska hela tiden pracka på mig massa sötsaker som hon köpt och inte "orkar äta upp själv".
Köp dom inte då, tänker jag. Nä, jag vill faktiskt försöka bli nyttig här. Vill få bort det där sötsuget som stör koncentrationen ibland.
Mitt fullkornsbröd är slut och snart är knäckebrödet slut också =(...vad fasen ska jag nu ha till frukost? Jag får förlita mig på yoghurt, de har bulgarisk och turkisk här (tror jag att det är i alla fall).
Imorgon har vi kapitelprov, 5% av mitt betyg.
Det ska nog gå hyfsat bra tror jag. Jag fick förresten tillbaka mitt reaction paper från Sexcult-klassen. För att vara första gången jag skrev en sådan grej på engelska så var betyget väldigt förvånande, jag tyckte inte att jag var särskilt strukturerad....ändå fick jag A-. Vår professor hade dessutom bara visat på bra saker jag skrivit och inte anmärkt på bristfälliga punkter, så som så ofta är brukligt hemma. En positiv start på dagen.
På fredag blir det karaoke med Edouard & co:
Hoppas att S har blivit kry då. Ska försöka dra med mig Chiharu och hennes kompisar med, om dom har tid.
Vi ska tydligen gå till nått karaokeställe som är lite dyrare än det vi har varit på innan, anledningen är att man för en dyrare summa får dricka obegränsat med alkohol under tiden. Men jag fattar inte riktigt grejen med det, sprit och sång har visserligen en lång historia tillsammans...men knappast en av skönsång. Fast, det är kanske inte grejen med karaoke från början heller. Karaoke= "tom orkester"....tomma glas, tomma tunnor skramlar mest.
Jag vaknade inatt av att jag fick akut kramp i ena vaden, sånt händer mig ganska ofta, störigt och så jämrandes smärtfullt. Är det brist på salt eller vad? Det räcker med att jag böjer eller sträcker benet en aning felaktigt så är det kört. Min högerfot började krampa sig för en stund sen, kändes som om tårna slagit knut på varandra.
Jag vill börja jogga. Vill bara ut och springa runt i parken och tänka på nått annat än nästa kapitel på 30 sidor som ska läsas tills nästa lektion. Jag vill ha vår och värme! NU!
Har börjat söka sommarjobb lite varstans i Götaland. Jag fick svar på en ansökan från Norge som vill intervjua mig...på hotellet i Norge om tre dagar. Eftersom de vill prata med alla sökande öga mot öga sa de att jag kunde höra av mig när jag kommer tillbaka till Sverige, det vore ju toppen om de kunde intervjua mig även om det sker lite sent. Lite hoppfull får man väl vara...inte mycket, men lite.
Trackback
