hannaijapan

Ett nederlag betyder inte att världen går under...jag kan inte lysa överallt. Min stjärna finns på andra ställen.


Imorgon blir det karaoke med S, Saki och Kana...förhoppningsvis också Sayaka ifall hon kan, hon har TOEFL-prov (eller Toffelprov som vi säger).

Sayaka ska tydligen åka till Växjö nu redan i sommar. Yes! Då får jag ytterligare en anledning att åka dit!

Hm, många gånger önskar jag att jag skulle börja studera i Växjö igen...jag verkligen älskar den staden. En del minnen därifrån må inte vara särskilt fagra men majoriteten av tiden där var fylld av kärlek, slit och lycka. Jag hoppas att Sayaka kommer att tycka om Småland.

Ack...sjön, Linnéparken, Askerlunds café, Universitetet, Polishögskolan, människorna, glassbaren, tågstationen, skogen, Ängeln, kärleken...och Magnus Uggla som sjöng om dumma blondiner.

Allt detta är Växjö för mig. Ängeln finns tyvärr inte längre...den tog sina skor och gick sin väg. Synd för det var min favoritplats.

Varför ska de alltid sjunga på sista versen tre dagar efter att man köpt dom? Trivs dom inte i garderoben kanske...?

Så var det helg igen. Har läst alla jobbiga sidor i Body-com-boken, vi ska ha diskussion på tisdag...suck.

Ska in till stan idag med S. Ska se om jag hittar något snyggt, S ska ha pajformer.

Fick 91 poäng av 92 möjliga på Bodycom-hemtentan, blev något överraskad.

Datorn är trög och vill inte sammarbeta med min kamera, så bilderna från den japanska trädgården får vackert vänta lite på minneskortet.

Ytterligare två tjejer har blivit "angripna/antafsade" av pervon, den här gången i stan. Man kan tydligen inte gå säker nånstans. Ska man behöva känna sig obekväm för att man visar lite hud medan man går på stan?
Jag borde kanske tänkt efter två gånger innan jag kom hit som blond tjej.
Nåja, det är 38 dagar kvar nu, jag tänker njuta av tiden som är kvar...några patetiska slapptaskar med eller utan cykel ska inte få stoppa mig!

Nu ska polisen kopplas in också...undrar om de kommer ge mig samma svar "du går i utmanande kläder, därför har du dig själv att skylla".
Ska man inte kunna gå utomhus i linne utan att folk börjar tafsa?!

S verkar vara okej i alla fall, Lisa hade sett henne idag. Hon har nog bara mobilen avstängd, men det är ändå ovanligt för hennes del.

Intressant ändå, nu får jag uppleva den här sidan av Japan också...hur obehangligt det än är så är det lärorikt.
Det blir till att bära skjorta över linnena i fortsättningen.

Jag är så jävla arg nu! På väg hem till Seminarhuset cyklade det förbi en karljävel och tafsade på mig! Först passerade han mig och tog mig på armen. Sen cyklade han upp nånstans och ställde sig och väntade så att han kunde passera mig igen, och då grabbar han tag i ena bröstet på mig, jag ska döda honom nästa gång jag ser honom!!! JÄVLA AS!

Jag rapporterade genast till Otousan och Okaasan i huset, men eftersom jag hade på mig ett linne (som nog i sig kan te sig ganska avslöjande...men vad fasen, det är så hett ute!) så sa dom att det kan vara väldigt lockande för män att tafsa. "Det är bäst att du skyler dig när du är utomhus". SÅ JAG FICK VÄL SKYLLA MIG SJÄLV DÅ!

Nu måste jag defenitivt skaffa fler t-shirts om jag ska klara mig bland alla dessa pervon på cykel!

Och så känner jag mig så dum också...jag borde ju fattat det här själv.....eller hur? Jag blir så trött på allt.

Fast det är en annan sak som oroar mig för studen...S har inte hört av sig sen vi skiljdes åt i lördagskväll. Hennes mobil säger att den befinner sig på ett ställe där man inte kan nå den?!

Igår åkte jag, S, Saki, Chiharu och Yurika till Sakuranomiya och firade Hanami. 27 grader ute...hetast hittills tror jag. Folk satt och grillade i parken och lite längre bort från där vi satt spelade en välbekant Peru-orkester. Som motsats till det dansade en man och en kvinna nån sorts bonodori-dans i närheten iklädda kimonos och solfjädrar till en något konstig musik från en liten stereo. Mångkulturellt var det.

     
Så där satt vi under träden och hade picknick, diskuterade kulturella skillader, I-landsproblem och hade lektioner i svenska ordlekar . Det var trevligt. Från ån hördes också livmusik från ett band som spelade på en båt, piano, trummor, contrabas och hela köret. Vi bestämde oss för att alla vi fem ska ut och dansa nån kväll på nån klubb inne i Osaka, för det hade tydligen inte någon av oss gjort än.

Vi åkte även till Osaka Slott och beskådade körsbärsträden där, tittade på katter, åt glass och fällde kommentarer över alla fulla killar som stod/satt/låg lite här och var. Jag kan nog säga att vi skapade fina minnen igår. 

Idag är det åter igen strålande solsken och säkert 25 grader ute, men jag har varit tvungen att sitta inne och skriva klart min uppsats. Läxorna måste tyvärr gå före...och utomhus kan jag inte koncentrera mig riktigt, det är för varmt helt enkelt.
Hundarna gnäller utanför...kan inte vara lätt att ha päls och klänning på sig nu när det är så varmt.

Det är härligt att vara kär...det är allt jag kan säga :)


Har blivit lite röd om axlarna efter den närgångna solen idag. Borde kanske bett mamma att skicka solskyddsfaktor för hela kroppen...jag har ju för ansiktet åt minstone. Idag hade vi r&w-lektion ute i den japanska trädgården, trevligt. Det är ju synd och skam att sitta inne när det är så fint väder ute.
Eli undrade om jag känner till Jens Lekman....jag hade aldrig hört namnet innan. Jag var tvungen att kolla upp honom på nätet...och inte ens då kände jag igen honom. Hans musik har tydligen blivit känd via nätet, då är det inte så konstigt att inte jag kände till honom, hur populär han än må vara i USA.

Mötte Yasus kompis Fukumichi idag när lektionerna var slut. Det är alltid så pinsamt när man måste be någon upprepa sitt namn för att man inte kommer ihåg, ändå vet den andre vad man själv heter. Det är nog inte så konstigt med tanke på att jag måste hålla reda på 50 nya människor och antalet uppdateras varje månad. Vi pratade ett tag i alla fall och han gav tips på nått speciellt evenemang vid Osaka slott som har med Hanami att göra. Sen drog vi skillnaderna mellan svenskt och japanskt bröllop, mycket intressanta saker jag fick reda på. Till exempel att prästerna på det typiska kristna bröllopet inte alltid är riktiga präster, utan bara inhoppare som har det som deltidsjobb!

Hur fasen skulle det se ut i Sverige?
- Du Börje, det är två stycken här som vill gifta sig säger dom. Jag har inte tid. Tar du det eller? Det finns en lathund där i lådan. Det är bra, du fixar det!

Idag har mormor födelsedag, grattis lilla mormor! :)

Nu ska jag snart iväg och handla mat med S inför morgondagens Hanami. Ska minsann göra mig en liten bento. Har ju tyvärr inte haft tid eller pengar till att hyra en yukata, men Chiharu och Saki kanske kommer att bära yukata imorgon...massor av kort ska det tas i alla fall. 

Visst blir man nostalgisk utav att se gamla GB-glass-affischer (hur stavas det ordet egentligen?).

Det får mig att minnas tiden från det unga 90-talet då jag gick på simskola i Svängsta (hur gammal var jag mamma? 6 eller 7 år?). Jag minns det obehagliga omklädningsrummet, den svinkalla utomhusduschen man var tvungen att "genomgå" innan man fick plaska i den nästan lika kalla bassängen (ifall det var den som var djupare). Minns hur jag sakta men säkert lyckades göra en halvtaskig dykning från kanten (ni vet när man som liten unge sitter på huk med armarna ihop över huvudet som om man i desperation tillber himlens alla gudar för att sedan i denna ställning i princip bara "välta i " i vattnet, det tar ett tag innan man fattar att man ska sträcka ut benen också). Men märken tog jag som på räls minns jag. Och när det skedde fick man kanske en glass om mamma eller pappa var på det humöret.
Det var tider det, då Guldpucken fortfarande fanns och då Piggelin bara kostade 4 kr.
Glass är barndom.

S och jag vill ut och dansa på nått ställe nånstans, ifall det finns tillräckligt nära. Japans uteliv måste man ju uppleva också, här råkar det ju vara så alla även KILLAR dansar. Det blir liksom lite skojigare då än att bara stutsa runt bland tjejer som står i ring kring sina handväskor. Jag vet inte ens om de gör så här i Japan, det är det jag vill ta reda på. Jag vill veta hur man beter sig när man är ute på nått dansställe. Enligt Yasu är det i alla fall vanligt att killar dansar, visserligen dricker de väl lite innan men tydligen finns det även de som dansar nyktert. Det vore härligt att se, till skillnad från alla tråkiga svennar där hemma som bara står i baren och dricker upp sina pengar medan de glor på alla som dansar. De svenska killar som faktiskt syns på dansgolvet är antingen packade eller ovanligt modiga. Det sista är mest sällsynt. När ska våra tråkmånsar till ungtuppar fatta att dansande män ses som oerhört attraktivt bland oss kvinnor?
Jag hoppas att Tony Irving får fart på sin dansskola i Karlskrona och ser till att starta en kulturell revolution bland landets alla karlar som är emot "plötsligt förflyttande" och får dom att skaka lite på höftpartiet.

Jag var med om en rolig grej idag. Jag spenderade lunchen med en tjej från mitt hus som heter Sarah, hon och jag gick runt på universitetsområdet där det var packat med nya studenter och folk som försökte rekrytera nya klubbmedlemmar.
Efter ett tag satte vi oss på "svamparna" utanför CIE och så kom Datze och anslöt sig till oss. Eftersom både Sarah och jag bar rosa kläder stack vi ut ganska mycket. Då kom det fram två japanska nya elever och började prata med oss lite grann. Efter ett tag så gick dom och så kom nästa tjejgäng fram och så höll det på. De ville öva sin engelska med utlänningar sa dom, det är ju förståeligt, eftersom det var deras första dag så ville de ju göra ett bra intryck. Men det största tjejgänget vi stötte på var ganska intressant, det var fem tjejer varav två av dom hette Megu. Megu nummer 1 var utan tvivel ledaren, hon var ovanlig. Hon hade en framfusig högljudd personlighet som man sällan ser. Hon frågade mycket om vad vi tyckte om Japan och ooh vad bra japanska ni pratar och ooh har ni bara varit här i två månader osv. På nått sätt kom vi in på ämnet hår, Megu och de andra fyra sa att vi hade väldigt fin hårfärg och så klankade de ner på sitt eget svarta pigment och klagade på att håret var så "hårt" (som Japaners hår är rent naturligt). Alla visade genom att låta oss röra vid deras friserade hättor. Så frågade de om de fick jämföra med våra hårtyper, visst fick dom det. Alla blev paffa när det kände på Sarahs och Datzes hår och tyckte att det var så mjukt. Och så ville dom känna på mitt hår....och plötsligt hade jag fem par händer som rufsade runt på huvudet medan alla "skrek" i högan sky av förvåning och förtjusning över att det var så mjukt . En av tjejerna utbrast "det känns precis som min kompis hund!"
Helt galet. Sarah sa efteråt att det var synd att hon inte haft kameran med sig. Indeed.

Och farmor som undrade  för ett tag sen ifall det nånsin kommit fram någon och velat känna på mitt blonda hår...nä sa jag, inte har de gjort det, det kan jag inte tänka mig att de skulle göra.
Men ack vad man kan bedra sig.

För er som undrar över min rubrik för dagens inlägg så är det ett japanskt idiom. Att äta gräs utmed vägen betyder att ta lång tid på sig och fördröja saker.

Klockan är halv fem på eftermiddagen, solen skiner utomhus, hundar skäller sina sopranstrofer medan trafiken lägger altstämman på asfalten

Har färdigställt min hemtenta. Nu får han tycka vad han vill om den. Jag må vara väldigt rättfram och har alltid en personlig touch på allt jag gör ifall tillfälle gives...och han ville ju ha våra personliga åsikter och defenitioner. Det är alltid svårt att veta vad en lärare vill att man skriver, eller hur det ska skrivas. Maria i min korridor som gått en av hans tidigare kurser sa att det är väldigt lätt att få höga betyg av honom, bara man kan argumentera för sin sak och backa upp det man skriver. Jag har gjort så gott jag kan på den punkten.

Vill ut och gå i solen nu, orkar inte sitta här längre. Ska nog gå till Life och köpa frukt. Ack om den vore gratis, då skulle jag vara lycklig. Det måste gå åt mycket energi under tankeverksamhet och pluggande eftersom magen kurrar konstant.
Livet är en enda upprepning av allt som har gjorts och allt som kommer att göras. "Äta bör man annars dör man, äter gör man ändå dör man".
Kan inte alla genier i världen komma på ett sätt som gör att man kan skjuta upp matbehovet tills man själv tycker det är lämpligt, för hungern kommer alltid och stör mig precis när jag är som bäst koncentrerad! Ekonomiskt och energisparande vore det också, det är ju så poppis med det nu.
Jaja, än så länge är vi bara människor.

Idag skänker jag en tanke till min gamla sånglärare som har namnsdag! Grattis I!

Så har ytterligare en regnig lördag passerat, imorse satte jag mig med min hemtenta vid 11-tiden och skrev två sidor, har två sidor kvar på sista frågan, efter det har jag alla åtta sidor som vår professor begärt av oss. Svårt att skriva på engelska ibland...faktiskt. Inte lätt när det inte är ens modersmål och man ska diskutera sambandet mellan kroppsspåk, mening och indirekt kommunikation på ett bra sätt så att läraren ser att man fattat och begripit vad han stått och pratat om på lektionerna. Jag vill bara bli godkänd när det gäller kulturämnena, jag siktar högre på japanskan.

Efter att ha suttit med hemtentan i två timmar satte jag mig att göra de andra läxorna vi har till nästa vecka, satt på japanskt vis på golvet vid vårt lilla studiebord i mitten av rummet. Utanför det öppna fönstret öste regnet ner, gardinerna vajade lite för vinden och från datorn hördes svenska ballader framförda av Magnus Uggla. Kände mig rätt duktig och till freds med mig själv.
Har en ny favoritlåt med Uggla: Victoria.
Jag hittade den på youtube igår, det var första gången jag hörde den faktiskt, även om den har några år på nacken.
En sån attityd som han har i den låten borde alla killar ha.

Vid 18 mötte jag Saki, Yurika och S på stan och så gick vi och sjöng karaoke i tre timmar. Efter det gick vi på pastarestaurant...jag lade märke till en märklig stavning av pizza på väggen, fattar inte varför de hade skrivit "Pizze".
Hittade ingen logik hur mycket jag än sökte bland världens språkliga versioner av maträtten. Är det någon som vet att det stavas "pizze" på nått särskilt språk så vill jag gärna veta.
Det närmsta jag kan komma rent uttalsmässigt är gotlandsdialekt eller möjligtvis danska.

Hade lektion klockan 11, den enda för dagen.
Åt lunch med Chiharu klockan 12, diskuterade om lite allt möjligt, bjöd in henne till Hanami på påskafton.
Gick hem i regnet utan paraply.
Satte mig att göra läxorna och kolla på Honey & Clover samtidigt, funkar.
Efter ett tag gick jag ut igen för att gå till 7Eleven för att ta ut pengar, solen sken igen, doften av rökelse fyllde luften kring seminarhuset (det ligger en kyrkogård precis ovanför).
Efter 45 minuter var jag tillbaka igen, lite rikare och med en burk blåbärsyoghurt i tillhörande plastburk i tillhörande platspåse med tillhörande inplastad plastsked.
Ska äta ute med S och hennes granne ikväll på nån billig restaurant nära Makino station.

Första April och ingen har försökt lura mig. Harald och Hervor har namnsdag, katten för månaden på min almanacka tittar på mig med illvilliga gröna ögon som om jag hade snott hans mat, katten på vykortet från mormor (tack mormor!) bland tusenskönorna ser mycket snällare ut, ännu kattunge och så omedveten om livets komplikationer. Sitt bland tusenskönorna medan du kan, lille katt.